Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verklig-
hetsskild-
ringen.
Den litteratur, som bygger på den världsåskådning och de litte-
rära förebilder, som ovan antytts, har som konstnärligt lösenord: verk-
lighet! Dess mål var att skildra den yttre och inre verkligheten
sådan den var. »Ur livet» blir rubriken på fru Edgren-Lefflers sam-
lade berättelser. Signaturperioden hade hållit på en »sund» realism,
som genom verklighetsskildringen lät idealet framträda, d. v. s. lät lä-
saren förstå, att livsödena och världens gång hade en mening. För
naturalisterna ter sig detta som en förfalskning av verkligheten. De
se icke någon mening, de se blott ett mekaniskt kausalsammanhang,
som ofta, oftast, är brutalt och hårt. Väl hade också naturalisterna
sina ideal, men de funnos icke förverkligade i tillvaron, utan tillhörde
den framtid, för vilken de kämpade genom att uppvisa bristerna 1
nutiden. Den platonska eviga idévärlden, som alltsedan romantikens
dagar legat till grund för det mesta av den stora svenska diktningen,
är försvunnen från det nya släktets synkrets. Blicken håller sig längs
jordytan.
Men allt vad blicken där kan fånga har enligt åttiotalisternas över-
tygelse rätt att bli litteratur. Naturskildringen blir rikare, exaktare,
mer åskådlig. Friluftsmåleriet ger impulser både åt Strindberg och
andra. Man föraktar förmänskligandet av naturen, som romantiken
funnit poetiskt, och vill återge den blott som natur. För att få fram
skillnaden mellan den gamla naturuppfattningen och den nya citerade
man gärna Jacobsens Mogens, där den svärmiska Thora har glädje
av landskapet blott då hon föreställer sig att levande väsen bo i blom-
morna och i sjöarna, medan Mogens, realisten, omedelbart njuter av
färgerna, rörelsen, livet, safterna, solen och regnet. Varje människo-
öde, snart sagt varje händelse i människornas liv, de må vara hur
obetydliga som helst, kunna bli litterära motiv. Tidens demokratiska
tendens samverkar här med den konstnärliga. Underklassen rycker
in i litteraturen. Särskilt utvecklas folklivsskildringen. Den hade
begynt redan på 1870-talet, då den stimulerades av det vaknande
intresset för folkloristik och landsmål; Eva Wigström gav 1870 ut
För fyrtio år sedan, »tavlor ur skånska folklivet». Men på åttiotalet
blir den rikare och mer litterär genom August Bondeson, vars yP"
persta skapelse, den halvbildade, inskränkte folkskolläraren Chron-
schough dock icke fäller inom den egentliga allmogeskildringen, ge"
nom Henrik Wranér, Alfhild Agrell, Ernst Ahlgren, Ola Hansson,
Geijerstam och Strindberg. Särskilt är det lynne och seder i Skåne
och den stockholmska skärgården, som nu införlivas med litteraturen,
men även andra trakter som Öland (Geijerstam), Halland (Bondeson)
och Norrland (fru Agrell) komma med. I utvecklingen av denna all’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
