Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händelse skapade denna generation en ny art av litteraturkritik i
Sverige. Den äldre kritiken höll sig till idéerna i verken eller till de
fent estetiska domarna över dem; den nya kritiken söker framför allt
karakterisera författarpersonligheterna. Icke blott åttiotalisternas fiende
Wirsén utan ock deras äldre vän och försvarare, den av utvecklings-
läran djupt genomträngde, samvetsgranne och allvarlige Robinson-
Feilitzen tillhöra den gamla kritiska skolan, för vilken uppvisandet
av idéinnehållet i ett verk är huvudsaken i den positiva delen av
kritiken, medan i synnerhet Levertin och Ola Hansson söka känne-
teckna författarnas sensibilitet, deras sätt att se och uppfatta omvärl-
den och deras sätt att i ord uttrycka dessa sensationer. Av de stora
Fanska naturalistiska diktarna står även i Sverige självfallet Zola i
diskussionernas brännpunkt även om hans omedelbara inflytande på
diktningen knappast är mycket stort — störst väl hos Strindberg.
Det var L’assommoir, som just vid övergången till åttiotalet först
gjorde honom känd i Sverige; både Geijerstam och Werner Söder-
hjelm ha skildrat det intryck boken, som 1879 översattes till svenska,
gjorde på dem. Särskilt talrikt utkommo försvenskningar av hans
r°maner 1883—ï885, och detta sistnämnda år konstaterade Levertin,
att Zola nu vunnit en verklig publik i Sverige. Också de övriga
mest representativa franska naturalisterna vunno terräng i Sverige
ungefär vid denna samma tid. Då Flaubert dog 1880 skrev Post-
tidningens Pariskorrespondent, att massan av den svenska publiken
n°g icke var mogen för hans verk och att han därför också var känd
blott av ett fåtal. Men 1883 utkom Madame Bovary på svenska.
Maupassants Une vie och Bel-Ami översattes 1884 och 1885. Le-
Vertin ägnade under sitt medarbetarskap i Aftonbladet 1884—1885
en stor uppmärksamhet åt franska författare. Och litet senare (1886
""1888) riktade Ola Hansson i Framåt uppmärksamheten på de för-
fattare — Bourget, Huysmans, Maupassant och Richepin (1) ■— som
eubgt hans åsikt redan förbereda den tid, som skall efterträda natu-
rismen. Bland övriga europeiska författare har det starkaste infly-
tandet på det svenska — och över huvud på det nordiska — åttio-
talet säkert utövats av Turgenjev, medan Tolstoj och Dostojevski
uppskattades långt mindre. Turgenjev översattes och lästes på svenska
redan under sextiotalets senare del — Rök översattes 1869 — men
under sjuttiotalets senare och åttiotalets första hälft blir han påtag-
*’gcn verkligt modern. I beundran för honom möttes också äldre och
Fugte, t. ex. Wirsén, Robinson-Feilitzen, Ernst Ahlgren och Ola Hans-
s°n> och för åttiotalets berättarkonst över huvud har han haft en
tycket stor betydelse.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
