Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttiotalets författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon hade arbetat in i det sista, gjort anteckningar och planer och utkast, dem
hon testamenterade åt Lundegård. Med begagnande av dem fullbordade han
efter hennes död bl. a. novellen Ur mörkret, skådespelet Den bergtagna och
romanen Modern, och på dem och hennes brev byggde han sin stora biografi över
henne, som är en av de mänskligt rikaste levnadsskildringar den svenska
litteraturen äger. Hennes kärlek till Brandes har han, med troget återgivande av
hennes anteckningar, dessutom skildrat i den andra delen av sin bok Elsa Finne.
Diktning.
Ernst Ahlgrens författarbana från novellerna Från Skåne till
hennes död omfattar endast fyra år. Någon mer avgörande utveckling
av hennes konstnärskap är det fåfängt att söka utreda under denna
tid. I stort sett är hon färdig, då hon ger ut den första boken, om
än livet därefter ännu ger henne några av hennes djupaste motiv och
hennes konstnärliga handlag i mycket blir säkrare. Liksom de andra
unga svenska författarna fördes också hon till naturalismen främst
genom de danska och norska diktarna: då hon i början av 1884
redogör för vad hon läst finner man där så gott som all nyare dansk
litteratur och det viktigaste av den norska, men av fransk modern
litteratur endast Daudet. För gestaltningen av hennes diktning var
det emellertid säkert av betydelse att hon vid sidan av dessa de sista
tidernas författare också flitigt läste och högt beundrade två engelska
romanmästare som Dickens och George Eliot, hos vilka hon fann en
rikare, fylligare, allsidigare och varmare människoskildring än
åtminstone de flesta av de samtida nordiska och franska författarna kunde
bjuda på.
Det livskraftiga i Ernst Ahlgrens diktning utgöres av hennes
folklivsskildringar, hennes romaner och de personliga bikterna i diktform
från hennes sista år.
Folklivsskildringar.
Några av de klokaste råd Ernst Ahlgren fick under den tid, då hon
med sina omogna förstlingsalster bombarderade tidningsredaktionerna,
riktade hennes bana mot allmogeskildringen. En anvisning åt detta
håll var redan Herslows råd att fotografiskt noggrant återgiva
verkligheten omkring henne, och då senare Ernst Beckman, Ny Illustrerad
Tidnings utgivare, bad henne sända »en äkta skånsk bit» kände hon
det som om trolldomen över henne lösts och hon funnit sig själv. En
betydande roll för hennes allmogeskildringar spelade också, som Böök
betonat, landsmålsupptecknarna och landsmålsförfattarna Wranér och
Bondeson, och slutligen tog hennes formgivning i dessa berättelser,
som Ingrid af Schultén visat, starka intryck av Pontoppidans och
Schandorphs danska allmogebilder. Men huvudsaken var att hon
alltsedan barndomen var så förtrogen med de skånska arbetarna och höll
så av dem med deras enkla, slutna, fasta väsen, vuxet fram ur samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0229.html
