Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttiotalets författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgjorda gåtfullhet visar hans senare diktning blott alltför talrika
exempel på.
Senare diktning.
Emellertid vann han med denna diktning den publiksuccé hans tidigare
arbeten icke skänkt honom. Under senare delen av nittiotalet och ända till sin
död är han flitigt produktiv inom vitt
skilda områden. Han skriver
allmogeromaner som Det yttersta skäret (1898)
och folklivsskådespel som Per Olsson
och hans käring (1894) och Lars Anders
och Jan Anders och deras barn (1894).
Han fortsätter sina studier i brottets
psykologi i Vilse i livet (1897) och i Nils
Tufvesson och hans moder (1902). Han
försöker lösa psykologiska gåtor av
annan art i Äktenskapets komedi (1898)
och i Själarnas kamp (1904). Han
beskriver i Lyckliga människor (1899)
vardagligt kälkborgarliv i högsta potens.
Framför allt vill han vara hemmets
diktare. En mängd av hans verk syssla
med stora eller små äktenskapliga
konflikter inom hemmets väggar. Mina
pojkar (1896) gav friska bilder ur
familjelivet. Boken om lille-bror (1900) vann
trots eller snarare tack vare sin
sentimentalitet en oerhörd framgång. Någon
betydelse för den litterära utvecklingen
hade Geijerstam emellertid icke längre.
Det bästa och mest sympatiska hos Geijerstam är hans glädje
över verkligheten och hans livliga intresse för människorna. Han
kan berätta bra, han kan få fram havsluft och ödebygdsensamhet och
borgerlig trivsamhet. Men blott i några få verk lyckas han ge
konstnärlig form åt sina ämnen. Vanligen segrar det okonstnärliga och
grunda hos honom. Hans fantasi saknar rörlighet och livgivande
förmåga, och hans stil lider särskilt i hans verk efter åttiotalet av
tyngd, brist på precision och överflödande ordrikedom. Hos
åttiotalets oppositionsman tog efter hand det brett borgerliga alltmer
överväldet. —
 |
Georg Nordensvan.
Fotografi. |
Nordensvan.
Georg Nordensvan (f. 1855, d. 1932) spelade som kritiker en stor roll för
åttiotalet. Han var en av dem, som hade möjligheter att i tidningarna — särskilt som
redaktionssekreterare i Ny Illustrerad Tidning — få fram recensioner, som för
allmänheten tolkade de ungas strävanden och program. Men han framträdde också
som skönlitterär författare. Sina första böcker gav han ut redan på sjuttiotalet,
men själv säger han om dem, att de kommo för tidigt till världen och voro sorgligt
ofullgångna. Det är först, då han kommit med i åttiotalsgenombrottet han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0259.html
