Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalets författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
binda en del av hans personlighet: den hela, enkla, öppna, rätliniga bondflickan
och den andligt som kroppsligt smidiga, förfinade kultur- och stämningsmänniskan.
Och han går under. Denna motsats genomgår sedan en stor del av Ola
Hanssons nittiotalsdiktning. I Havsfåglar i samma bok, som skildrar hans och hans
blivande hustrus sammanträffande på en bohuslänsk utskärsö, segrar åter utan
tvekan viljan ut i livet; den mynnar ut i de av nietzscheansk individualism burna
raderna: »Fria som havsfåglar och fattiga som havsfåglar och stolta som
havsfåglar — så vilja vi leva, så länge den skatt räcker, som vi funnit.» Men denna
stolta, trotsiga känsla av oberoendets njutning blir icke något bestående hos honom.
I hans sista novellsamling Vägen till livet (1896) ingår den 1894 skrivna
Arkimedes’ punkt, i vilken hela hans längtan till det rotfasta, traditionsbundna åter bryter
fram: »Jag vill, även jag, se mitt eget ljus skina emot mig, en kväll, när jag
vandrar hem ute från världen; och jag vill sitta som en lem i min egen krets, i
en individorganism, i vilken en kvinna bildar mittpunkten. Jag vill, att mitt sista
minne skall vara detsamma som mitt första: att jag som gubbe må sitta såsom
jag satt som barn, en sommarkväll utanför min friesiska fädernegård, och se solen,
stor och röd, rinna ner i havet; och mitt liv skall ha spänt sig mellan dessa båda
punkter som en himmelfamnande regnbåge.» »Ingen poetisk bild», skriver
Hjalmar Gullberg, »kan vara mera meningsfylld än denna. Fädernegården och havet
där solen går ner, det är hemma och borta, häradet Vemmenhög och världen,
jordanden och havsfågeln.»
I dessa novellsamlingar förhärskar helt, vilket motivet i berättelserna än må
vara, den rent psykologiska analysen. Men Ola Hanssons nittiotalsdiktning har
även att uppvisa en rad andra verk, som i huvudsak ansluta sig till den vanliga
naturalistiska diktens traditioner. Fru Ester Bruce (på norska 1893) står på
gränsen mellan de två grupperna. Till största delen är den en skildring av skånskt
herrgårdsliv, men slutet ger en i Sensitiva amorosas anda hållen förklaring till
den i Topsøes och Jacobsens stil tecknade hjältinnans karaktär och öde.
Inspirationen till hennes gestalt har Ola Hansson, som Gullberg visat, fått av ingen
mindre än Eleonora Duse, och i skildringen av en bifigur framträder den nyss
vaknade oviljan mot Strindberg. Före giftermålet (på norska 1894) är däremot
alltigenom en rent naturalistisk berättelse om lundensiskt studentliv och skånska
bönder. Samma prägel har En uppfostrare (1895), som återger Ola Hanssons
tidningsmannaerfarenheter från Malmö, men som konstnärligt höjer sig betydligt
över hans andra naturalistiska verk genom den frodiga, livssprudlande, med en
hos Ola Hansson ovanlig humor tecknade journalistfiguren Nisse Svensson, väl
den enda person i hela sitt människogalleri han förmått ge riktigt fasta, säkra
konturer och verkligt kött och blod, icke endast nerver. En uppgörelse i större
format med sitt ungdomsliv företog han i den självbiografiska romanen Resan
hem (på norska 1894), som skildrar hans liv från de första studentdagarna till
giftermålet. Mönstret har tydligen varit Tjänstekvinnans son. Men Resan hem
når icke på långt när förebilden i bärvidd. Den ger brokiga bilder av studentlivets
dryckeslag, erotiska äventyr och ekonomiska bekymmer och av skånskt bondeliv,
men den saknar den fasta idéhistoriska och kulturhistoriska bakgrund Strindbergs
verk ägde, och Ola Hansson har icke heller det säkra grepp på sin egen
personlighet hans store föregångare fått, hur många belysande enskildheter han än ger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
