Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismen i Finland — K. A: tavaststjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emigrantens bana som Strindberg och Ola Hansson före honom ; den blev icke
lyckligare för honom än för dem. Han reste först till Schweiz, gjorde så en
snabbtur genom Italien, tillbringade sommaren 1893 på Rügen med Strindberg
och Adolf Paul och bodde följande vinter i Berlin, där umgänget i den Strind-
bergska Zum schwarzen Ferkel-kretsen icke stärkte hans nerver. Vid denna tid
hade också en stark dövhet börjat pina honom och ökade hans känsla av
isolering. Våren 1894 flyttade han för en tid till Sverige, där han vistades
än på en herrgård i Närke, än i Stockholm, än i dess skärgård. För det mesta
var han ensam, medan hans hustru var sysselsatt med en hopplös kamp för
att bryta sig en bana som skådespelerska i Tyskland. Hans litterära alstring
dessa år var mycket rik, men bar ofta spår av att den till en del frampressats
av bitter ekonomisk nödvändighet. Hans novellistiska Korta brev från en lång
bröllopsresa, som han själv icke alldeles utan skäl betecknar som det svagaste
han dittills skrivit, utkommo hösten 1893 i bokform, kort därpå den längre novellen
I förbund med döden, och ungefär samtidigt uppfördes i Helsingfors skådespelet
Heder och ära, som dock bekräftade vad Tavaststjernas tidigare skådespel redan
visat, att han icke var någon betydande dramatiker. Följande år 1894 utgav han
novellsamlingen Kapten Tärnberg och andra berättelser och romanen Kvinno-
regemente. Våren 1895 publicerade han slutligen under en pseudonym en rätt
spännande äventyrsroman Finska vikens hemlighet om det 1893 i Finska viken
sjunkna ryska krigsskeppet Rusalka.
Kvinnore- I Kvinnoregemente utvecklar Tavaststjerna vidare ett motiv, som redan i Hårda
gemente. tider kommit fram: de bildades oförmåga att förstå allmogen. Men här har det
fått en skarpare satirisk spets och blivit ett angrepp både mot den allmänna gott-
köpsmässiga idealiseringen av det finska folket, som över allt såg bonden Paavo
och Fänrik Ståls hjältar, och särskilt mot den för all verklighet främmande för-
gudning av det, som bedrevs av idealistiska, demokratiska finskhetsivrare, ut-
gångna ur de akademiska kretsarna, vilka intet visste om den verkliga allmogen.
Ämnet har beröring med många åttiotalsverk i den nordiska litteraturen, som
understryka detta svalg mellan överklass och underklass, vilket icke kan över-
vinnas av de bildades goda vilja, t. ex. Pontoppidans Det forjættede Land. Men
otvivelaktigt är att han träffat en mycket sårbar punkt i särskilt Finlands kultu-
rella liv, där det dröjde länge innan en nyktert realistisk syn på folket kunde
besegra de ytterligheter, som representeras av Fänrik Stål-idealiseringen å ena
sidan och å den andra den svartsyn som framkallades av att folket icke upp-
fyllde detta ideal. Doktor Udde, som håller på med en avhandling riktad mot
den ideallösa modernismen i litteratur och konst, väntar sig att på landet möta
ett släkte med de runebergska dragen i karaktären, men träffar i stället på
småslughet, härsklystnad och beräkning och håller i sin naiva idealism på att
råka ganska illa ut, då han drages in i intrigerna. Skildringen av allmoge-
människorna är kraftigt och säkert gjord, kanske ännu mer realistiskt levande
än den motsvarande skildringen i Hårda tider; berättelsen om deras intriger
och inbördes konflikter erinrar ibland om den några år äldre Hemsöborna,
fastän Tavaststjerna icke har Strindbergs präktiga humor. Men romanens svag-
het ligger i skildringen av doktorn, som behandlas alltför satiriskt för att bli n‘1’
gon riktigt trovärdig gestalt; det är icke endast Tavaststjernas hat till den rune-
bergska idealiseringen, som där bryter fram, utan också hans förakt för universi-
tetslärdomen. Kvinnoregemente når därför icke upp i bredd med Hårda tider-
Men kulturhistoriskt är den märklig därigenom att det är första gången det ful*1
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
