Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir gesäll, bara han går omkring och iakttager och noga skriver
upp.» Och i sitt Bing-bang-bång-ode 1890 sammanfattar han tanken
i några få utmanande ord: »Talang är blixt, ej flit, — ej slit.» Mot
den nyktra beskrivande prosan ställer han en ny dikt, »inbillnings-
naturalismens», som visserligen bevarar naturalismens blick för det
åskådliga, men som bäres av stora känslor, av lidelse och av inspira-
tion. I Heidenstams program instämmer i huvudsak Hans Larsson i
sin skrift Intuition (1892), där han gentemot naturalismens sönder-
styckande analys hävdar mystikens, helhetssynens och inspirationens
betydelse för både poesi och vetenskap. Och Ellen Key beundrar
passionen, proklamerar att skönhetens religion är den, som slutligen
skall besitta jorden, och framhåller den mystik, som ligger i individua-
listens tro på människonaturen.
I nittiotalets dikt bryta de stora känslorna fram i färgrik prosa och
1 böljande rytmer. I stället för åttiotalets söndersplittrade, osäkra var-
dagsmänniskor av den Turgenjevska Rudintypen träda gestalter av
stora mått som den envetna viljans man Karl XII eller de ögonblick-
liga impulsernas Gösta Berling. Och från samtidens svenska alldags-
liv svingar sig fantasien till fjärran tider och länder. Heidenstam
°ch Hallström kalla fram antikens och renässansens gestalter, Lever-
an medeltidens, Fröding bibelns. Heidenstam diktar om Orienten,
Grekland och Palestina, Selma Lagerlöf och Hallström söka upp Ita-
lien, Fröding drömmer om Indialand. Det visar kärleken till det bro-
kiga och det främmande och längtan till det vida och oändliga.
Tydligast är revolutionen i lyriken. Fantasiflykten och de stora Lyrik,
känslorna kräva också nya former och nya rytmer. Stroferna bli ri-
kare och fylligare. I stort sett sker denna utveckling otvivelaktigt
sPontant och självständigt. Men en viss betydelse för några skalder
synes den engelska lyriken ha haft, som redan något tidigare begynt
Paverka de danska diktarna, t. ex. Gjellerup. Per Hallström berättar,
att han i mitten av åttiotalet fördjupade sig i engelsk lyrik. Och Le-
Vertin förklarade några år senare, att han ivrigt arbetade med engelska
P°eter, Matthew Arnold och Browning, dem han trivdes med — »de
ar° de enda, som riktigt starkt krydda sin lyrik», tillade han beteck-
uande. Fröding översatte Byron och Shelley. De starkaste impul-
serna torde Swinburne ha givit. Wirsén nämnde honom redan 1878
1 sin Prolog bland de moderna skalderna (»Och Swinburne, Englands
sjuka näktergal, — har vemodstoner av oändligt kval»). Snart blir
’lan en av de ungas mest beundrade diktare. Levertin visar sig re-
c*an i några tidiga åttiotalsdikter som hans lärjunge, och detta infly-
tande avtecknar sig, som Söderhjelm klarlagt, också i hans senare
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
