Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bragder. Han har icke i vanlig mening tillägnat sig sin humanism
ur böckerna, utan han har alltifrån gossåren av sin personlighets hela
läggning förts till de författare, som representerat denna humanism.
Det i strängare mening filosofiska i den betyder emellertid för honom
Jämförelsevis litet; för honom blir den främst kärlek till den rent este-
tiska idealismen, till den klassiska skönhetsvärlden. Sannolikt har den
gemensamma beundran för antiken också bidragit till att intressera ho-
nom för Nietzsche, som för idéerna i Hans Alienus säkert spelat en
viss roll. Den häftiga polemiken mot dem, som i stället för att leva
förklara livet, har förmodligen fått impulser från den tyske tänkaren,
°ch likaså troligen den motsats mellan dionysisk tygellös livsberus-
ning och apollinisk (hos Heidenstam här även kristen) självbehärsk-
Illng, som flera gånger framträder. Hela Nietzsches oppositionella
ställning till samtiden överensstämde ju ock annars i mycket med
Heidenstams. En genomförd analys kunde uppvisa ännu många andra
Punkter, där Hans Alienus visar sig berörd av tidsströmningarna —
1 ontius Pilatus är sålunda en skeptikertyp i Renans stil — men i all-
uranhet gäller, att verket mindre är påverkat av dem än ett försök
bil uppgörelse med dem, vare sig sedan den sker i avvisande eller
bejakande riktning.
Och hur många sådana beröringspunkter man än letar rätt på skall
man dock aldrig kunna förneka att Hans Alienus är ett i starkaste
uiening personligt verk. Skönhetslidelsen, ensamhetskänslan, kärleken
bil det förgångna, slitningen mellan livslust och reflexion, allt detta
bar Heidenstam genomlevat.
Idéerna äro sist och slutligen icke heller huvudsaken i verket utan
P°esien. Det har vuxit upp på idéernas grund, men den diktande
Fantasien har tagit makt över det abstrakta tänkandet. Den har i
ratt hög grad fördunklat dettas linjer, men den har fyllt delar av ver-
bet med oförgänglig skönhet. Pilgrimens julsång, den eviga längtans
°ch den eviga ensamhetens dikt, hör till den svenska lyrikens största
verk. Men också sagan om tvillingbröderna Dionysos och Kristus
°ch flera partier i Hans Alienus’ monologer bäras av en mäktig flykt.
rosan når icke lika högt, fastän Heidenstam med beundransvärd kraft
trollar fram det försvunna Ninives bild och med en mjuk, stilla ro av
sPröd skönhet skildrar, hur han och fadern, båda nära slutet av sitt
> äntligen i den gamla herrgårdens tysthet bryta den förtegenhetens
rnur> som rest sig mellan dem. Versen har ibland det uppsluppna
°ch överraskande, som präglade orientdikterna i Vallfart och vand-
r*ngsår, och stundom, tydligast i Monte Carlo-scenerna i första delens
’ ut, känner man igen Byrons ledigt kåserande berättarton. Men den
3°575- Illustrerad. Svensk Litteraturhistoria. VII. 303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>