Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I hans diktcyklar väx-
mån bidragande till att
Med virtuos smidighet
rytmiska verkningar. I
hög visa. Själva ordet är visserligen försvunnet ur dem bada, men
dess språkliga efterverkningar framträda i Skogsrån klart i de många
sammansatta orden. Dessa sammansatta ord spela över huvud en
betydande roll för Frödings stil. Han uppnår genom dem de mest
olika verkningar. Ibland är den komisk. Ruben G:son Berg har
analyserat verkan av raden »långskankspojke i kortbensbyx» i Bevä-
ringa: »Hur fasligt långdraget verkar inte det första, hur kortklippt
det andra ordet, bara för att man måste läsa dem i en viss, skiftande
takt.» Men om han här och i ord som »tryntrollklossen» i Bergs-
lagstroll främst utnyttjar dessa ord för komisk verkan, så kan han
i andra fall i dem samla uttryck för stämningar av helt annan art,
tungt patos eller strålande skönhet eller skygg stolthet: »stoftgrand-
född» (Koros), »den Böljeskumborna» (En balfantasi), »blygtförnäm»
(Det borde varit stjärnor).
En stor del av de sammansatta nybildningarnas verkan ligger emel-
lertid i det rent rytmiska. Och Frödings konstnärskap bygger fram-
för allt just på det rytmiska och musikaliska,
lade rytmen i de olika avdelningarna, i sin
av dessa cyklar skapa mångtoniga helheter.
får han i olika dikter fram de mest skiftande
Ett gammalt bergtroll ger redan rytmen allt det tungt klumpiga, i
Balen hör man i diktens mittparti valsens och polkans takt, i Jonte
och Brunte stapplar versen sömnigt framåt, i En morgondröm jublar
den av frihet och styrka eller springer lätt och skämtande kokett
fram, tills den i slutpartiet sväller av den stora lyckans fullhet. I
Frödings äldre diktning finner man mycket av den markerade, regel-
bundna rytmen hos Snoilsky. Men småningom tränger visans musi-
kaliska ton mer och mer fram hos honom. Och som Sverker Ek på-
pekat verkade Frödings kärlek till den engelska lyriken med dess
mjuka smidighet säkert i samma riktning. Språkmelodien med allt
vad däri ingår, rytm, ljudklang, rim, blir allt känsligare och rikare.
I fråga om versens musik har väl Fröding ingen annan jämlike i den
svenska dikten än Bellman.
En sjuk diktare, som större delen av den tid, då han diktade, levde
utestängd från det yttre livets brokighet, har skapat denna diktning,
där livet i alla dess skiftningar så rikt återspeglas. Men han bar
inom sig så mycket av det mänskliga, av dess krafter på gott och
ont, av dess längtan och av dess drömmar, att det kunde fylla hans
strofer, och hans konstnärliga genialitet skänkte dem ibland en form,
som — såvitt vi kunna döma — i all tid skall bevara deras friska liv.
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
