Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
Rese-
boken.
kontakt med livet och det band mig intill sig med det stat-
band, med sorgen.» Kärleken, medlidandet och döden ha lik"
Briljantsmycket framkallat det högsta och värdefullaste i män-
och skänkt henne samkänsla med allt levande. Den etiska
Men det väsentliga där är skildringen av
arbetar på sin stora
Men då tavlan är fär-
och därmed föres han
till verklighetens. Sa
mättade drivhusatmosfär.
målaren Herberts utveckling. Så länge han
tavla är Elisabeth för honom endast modell,
dig vaknar hans kärlek till henne som kvinna,
från skönhetens och konstens lufttomma värld
långt erinrar Hallströms berättelse till grundlinjerna om den problem-
ställning Ibsen året därpå tog upp i Når vi døde vågner, ett bevis
på hur nära Hallströms värld i några punkter låg Ibsens. Men först
då Elisabeth dör känner Herbert att livet verkligt gripit honom : ”Jag
kom i
kaste
som i
niskan
världssyn, som ligger bakom Hallströms dom över skönhetskulten
och esteticismen, får sin första skarpa formulering i novellen En upp-
görelse i den över huvud mindre betydande novellsamlingen Resebo-
ken (1898): »Det lilla samvetet, det estetiska, ha vi drivit till fana-
tism, det stora, på rätt och orätt, låta vi ligga som privatsak. Lik-
som icke det ensamt vore nog och bättre hölle konsten uppe! . . •
alla tider är lösningen av frågor om rätt och orätt det viktigaste 1
livet.» Nästan samtidigt med att denna novell först trycktes sände
Tolstoj ut sin skrift Vad är konsten? med dess domedagsförkunnelse
över all den konst samtiden kände. Båda representera de den etiska
reaktionen mot sekelslutets artisteri.
Thanatos (1900) är åter en av Hallströms betydande novellsamlin-
gar. Redan förut hade Hallström gång på gång skildrat hur döden
gav människorna känsla för livets värde och livets storhet och hur
förnimmelsen av dödens närhet kom det bästa inom dem att flamma
upp. Denna gång är döden det centrala i alla berättelserna. Och
åter är det den som lyfter människorna och deras känslor över det
vardagliga eller låga. I Lejonet ser lejonet i sin dödsstund livets
skönhet och lycka uppenbarad i en sista syn liksom den av blods-
hämnden hotade florentinaren Pela genom dödens ständiga närhet
småningom känner sitt liv befrias från allt smått för att i dödsstun-
den blott fyllas av medlidande med sin baneman. Den vulgäre små-
borgaren Janson i En simpel tragedi får något upphöjt över sig, c’a
han på ångbåtsdäcket oväntat kommer att stå inför sin döda fästm°s
kista. Kärleken mellan Charlotte de Combalet och den lille ämbets
mannen Goubin under det franska skräckväldets dagar i Hemlig
blir heroisk som Plutarkos, som de läsa tillsammans, därför att över
dein ständigt vilar hotet att bli upptäckta och dödade. Dödens och
Thanatos.
J» t,
i r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
