Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigfrid Siwertz.
Fotografi av Ateljé Jaeger.
vid denna tid spelade en stor roll i Uppsalakretsar ser man
Landquists Filosofiska
som utkommo samma
Den unga lönnen och
Novellerna ge ett än tydligare uttryck at hans livsåskådning än
dikterna. Böök har redan framhållit att hela Siwertz’ ungdomsalst-
ring vittnar om djupa intryck av Schopenhauer och Weininger —
att de
av John
essayer,
år som
Margot. Novellerna visa Siwertz’
pessimistiska syn på livet över
huvud och särskilt på kärle-
ken. Livet trampar människor-
nas lycka under sina fötter. Man
och kvinna kastas ihop av den
sexuella lidelsen, men de förbli
två främlingar, som sarga och
pina varandra. Så länge viljan
°ch begäret leva i människans
själ vrider hon sig i ångest och
plåga. Döden är hennes säk-
raste fristad: »Vad var ödets
hot för den, som var fri inom
sig själv? Såg han sitt öde i
vitögat, var han större än sitt
Öde, i döden besegrade han mak-
ten med ett leende och en blick,
som gick långt bortom valplat-
sens lik och spillror . . .» (Det
mörka segermonumentet.) Men även i livet finns det frid och lycka för
dem som stå utanför viljandets och lidelsens krets. Barnen och de
gamla kunna äga dem. Men det händer att människan även annars för-
mår höja sig över sitt öde och den yttre verklighet, som binder henne.
Hon kan uppgå i medvetandet om den inre världens oändlighet. Sven
Borin i Drömmen om barnet tänker att han en gång skall visa sin son
vägen till den trösten, då han står rysande inför tillvaron: »Tanken upp-
löser allt det yttre och gör det till ett inre. Rummet välver sig i ditt
medvetande, och där är lagen för stjärnornas banor skriven. Världens
oändlighet speglar blott själens oändlighet, är blott ett uttryck för att
det icke finns någon gräns inåt . . .» Men icke blott den filosofiska
’dealismen kan föra människan till dessa höjder utan också lidandet och
smärtan. John Österman i Hamn och hav har svikits och hånats av den
kvinna han älskat och har en rivals liv på sitt samvete, men ändå når
463
’v’ 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
