Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bredare, lösare, omfångsrikare sätt att förtälja än Kielland. Hans
verkliga läromästare i den europeiska litteraturen äro väl snarast Balzac
och engelska romanförfattare — själv räknar han upp bland de verk,
som skänkt honom »uppenbarelser av överboken» Johannes Uppen-
barelse, Rabelais, Cervantes, Swift och Sterne. Om Landsorts-Bohème
erinrar rätt mycket i anda och stil Jobbarfamiljen Gobsman (1913),
där Nordström dock lämnat Norrland och i stället tagit upp Stock-
holmslivet till behandling. Men den envise, kraftige potatishandlarn
Gobsman, som i motsats till sina barn känner penningens makt och
värde, är en karaktär av samma art som många av de Obackabor
Nordström förut skildrat. Och liksom i Landsorts-Bohème finnes även
här ibland en tröttande bredd och ibland ett smittande gott humör.
Ludvig Nordström är emellertid icke endast en saftig realistisk be-
rättare med en präktig humor, han är också en ofta ganska doce-
rande moralist och filosof eller kanske snarare profet — det är be-
tecknande att han, då han entusiastiskt hyllar Strindberg, understry-
ker att hyllningen icke så mycket gäller den tidigare Strindberg, dik-
taren, som framför allt den senare Strindberg, profeten. Moralisten
Nordström inskärper främst arbetets heder och viljans betydelse. Vad
arbetet är för människan hade gumman Ångerman lärt honom, om
han icke visste det förut. Och kapten Nordhammare i Borgare in-
präglar hos sin son den sunda läran att det är viljan som gör man-
aen. Flera av Nordströms samtida hade förts till samma dyrkan av
handlingen och viljan genom Bergsons filosofi. Också Nordström
beundrar Bergson, men han har knappast behövt dennes lära för att
aå fram till sin livsvisdom. Arbetet är för Nordström emellertid
främst det materiella, ekonomiskt skapande arbetet, och den kultur
arbetet uppbygger främst en ekonomisk kultur. Han hyser en orubb-
lig tro på att i samma mån den materiella kulturen utvecklas, i samma
aian utvecklas också människan till ett högre och i inre mening ri-
kare väsen. Hans senare Norrlandsskildring får därför även sin prä-
gel av hans beundran för den ekonomiska omdaning den nya tiden
där utfört, och en av hans märkligaste böcker är Stor Norrland (1927),
där han hänfört hyllar den moderna industrien, som av det gamla
battig-Norrland skapat det nya rika Norrland.
Men hur starkt Nordströms sinne för den materiella världen än är
sa finnes det samtidigt hos honom en religiöst mystisk inställning till
världen. Den har sitt frö, uppger han en gång (i Innan vi började),
1 en upplevelse han hade som barn. Han låg en vårdag på ett tak
1 Härnösand med handen för ögonen för att skydda dem mot det
starka solljuset. »Då såg jag fjunen röra sig på skinnet för vårvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
