Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands nittonhundratalsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
är fast och klangfull. Rent språkligt inleder
den finlandssvenska prosan, där känslan för det
riktiga under den föregående tiden mer och mer
endast i stilistisk utan också i vidare mening
också han
Men det
ytterst genomarbetad och genomtänkt. Den saknar improvisationens
friskhet, den blir icke sällan pretiös, den älskar ordlekarna och anspel-
ningarna. Men den
Lybeck en ny tid i
språkligt exakta och
slappnat. Men icke
bär Lybecks diktning vittne om hans konstnärliga allvar. De gestal-
ter han skapat äro i allmänhet icke mycket mångsidiga och rika,
men de äro säkert utarbetade och helt fullgångna, fristående från för-
fattaren. Bäst lyckade äro i allmänhet männen. Det är
tiskt för det utpräglat manliga i hans eget väsen.
Hjalmar Hjalmar Procopé (f. 1868 i Helsingfors; d. 1927) var
1 rocopt. «ren äldre än de egentliga nittonhundratalsskalderna.
var först 1900 han gav ut sin första bok Dikter, och den är ännu
blek och hållningslös, fastän den vittnar om en lätt flödande inspira-
tion. Om sina litterära mästare har Procopé själv berättat: »Rune-
berg utövade först och utövar fortfarande på mig ett stort infl/’
tande; senare var det Snoilsky och Tavaststjerna, men alltsedan
Frödings framträdande är och förblir han min skald framom andra.”
Heine har Procopé här glömt att nämna, ehuru både Heines lätta,
gäckande, ironiska tonfall och hans skämtsamt affekterade rim — l,oS
Procopé t. ex. kvällsljus: Celsius — gå igen hos honom, särskilt 1
hans äldre diktning. Utom Fröding ha även nittiotalets övriga svenska
skalder, både Heidenstam och Levertin och Karlfeldt, betytt nog sa
mycket för honom. Inflytandet från dem spelade påtagligen en stor
roll för det genombrott i Procopés diktning, som begynte ungefår
1900, strax efter den första samlingens utgivande, men som klart
framträdde först då han utgav sin andra diktsamling Mot öknen (l9°5^
För att censuren icke skulle beslagtaga den, trycktes den i Stock-
holm, och formatet gjordes helt litet för att den lättare skulle kunna
insmugglas till Finland — då den blev färdigtryckt hade emellertid
storstrejken just avskaffat censuren för några år, och försiktighets-
måtten hade varit överflödiga. De politiska dikterna utgöra efi
mycket väsentlig del av samlingen; Procopé hade även rent person-
ligt fått pröva på den ryska politikens verkningar, då Bobrikoff ,n’
drog den tidning i Vasa, vid vilken Procopé var anställd. I de
äldre av dessa politiska dikter återfinner man ännu den traditionella
Runeberg-Topeliuska idealiseringen av det finska folket. Men då se-
* * *
karakteris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>