Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Slutord.
Hvilka omvägar och besvärligheter för att nå den
högsta tillvarelseformen, kan man med skäl utropa, när
man följer lefverflundrans och andra parasitmaskars
flyttningar från djur till djur och betraktar deras skiftande
utvecklingsformer. Och hvad är väl denna högsta
tillvarelseform för en parasitmask? Hvilket enformigt lif!
Som en dunkel, sakta rinnande ström af skumma lust-
och olustkänslor glider deras lif hän. I ett evigt mörker
och en evig tystnad förflyter deras slöa lif. De kunna
icke som de fritt lefvande djuren glädja sig åt naturens
växlande färger, ljud och vällukter, icke finna den
njutning, som består i en liflig rörelse och ett lifligt bruk af
organen. Men til gengäld äro de befriade från
näringsbekymrens börda. De simma i mat. Och binnikemaskarna
äta så att säga med hela kroppen; genom hela huden
insuges näring. Men det är i alla fall en mycket dyrköpt
existens. En på tusen eller en på en million är den
lycklige vinnaren, som når fram till målet. Tusentals
ja millioner ägg gå till spillo: här kan man med skäl
tala om “förlorade ägg“.
-
Återstår den svåra frågan om parasitmaskarnas
tillkomst. Från utvecklingslärans synpunkt blir svaret, att
parasitmaskarna härstamma från fritt lefvande arter och
att de genom en gradvis försiggången afpassning
omdanats till sitt nuvarande tillstånd. Detta inses
jämförelsevis lätt, när det är frågan om sådana parasiter, som tillbringa
hela sitt lif i en värd. De hafva tydligen uppkommit på
samma sätt som de egendomliga ektoparasitiska
kräftdjuren, ombildade till oformliga klumpar, hvilka lefva t. ex.
på fiskarnas gälar. Större svårigheter erbjuda parasiterna
med två värdar. En egendomlig teori har framställts för
att förklara bandmaskarnas dyntblåsform. Enligt denna
skulle dyntblåsorna vara att betrakta som från början
förirrade binnikemaskar, hvilka genom en tillfällighet
kommit in i för dem främmande och opassande värdar, genom
anpassning vant sig vid dessa och antagit sitt
egendomliga, från en mask så skilda utseende. Först när de
återvända till sin ursprungliga värd, återfå de sitt ursprungliga
masklika utseende. Denna hypotes är väl snarast att
betrakta som ett hugskott. Huru man skall tänka sig,
att binnikemaskarnas och sugmaskarnas uppkomst en gång
i tiden egentligen har försiggått, är ett ännu olöst problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
