Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Vår tids “sociala fråga“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“la misère“, som på svenska heter elände, och om hvilken
den fräjdade engelske professorn i fysiologi (läran om
människokroppens förrättningar) Huxley, nyligen skref: «Det
(eländet) är ett tillstånd, i hvilket den föda, värme och
beklädnad, som äro nödvändiga för att blott och bart hålla
kroppens förmögenheter i sundt tillstånd, icke kunna
erhållas; i hvilket män, kvinnor och barn äro nödsakade
packa sig samman uti hålor, hvarest anständighet är
afskaffad och de allra första vilkoren för en hälsosam tillvaro
äro omöjliga att ernå; i hvilket det nöje, som är inom
räckhåll, blifvit inskränkt till djuriskhet och fylleri; i
hvilket plågor hopa sig med samma raskhet som ränta på
ränta under form af svält, sjuklighet, hämmad utveckling
och sedlig förnedring; i hvilket äfven för ärlig flit lifsutsikten
är en ojämn kamp med nöden och ett fattighjons graf..."
Huxley tillfogar att han “anser det blott vara en klar
sanning, att i hela det näringsidkande Europa ej finnes en
enda stor fabriksort, som icke äger en stor
befolkningsmassa, hvilkens tillstånd är just det ofvan skildrade, samt
dessutom en ännu större massa, som lefver alldeles på
branten af den samhälleliga afgrunden och i ständig fara
att nedstörtas i densamma“.
Här äro vi sålunda en underlig motsägelse på spåren:
i de trakter, hvarest det nutida arbetssättet nått sin högsta
utveckling, och hvarest det användes ifrigast samt tjänar
till framställande af de mest häpvadsväckande massor
förnödenheter, är befolkningens flertal visst ej välmående —
ehuru det arbetar öfvermåttan långa dagsvärken — utan
tvärtom djupt sjunket i fattigdom och elände. Tar man
en järnvägskarta öfver Belgien och tyska Rhenlandet och
sätter ned pennan just där, hvarest järnvägsnätet gyttrar
sig tätast och sålunda förnödenhetsframställningen är lifligast
— t ex. i trakten af Charleroi, Liège, Aachen, Krefeld,
Elberfeld, Barmen, Dortmund o. s. v., hvarest jag under
flera år varit i tillfälle anställa egna iakttagelser — kan
man ock vara förvissad om, att man berör orterna för det
mest hopade och hopplösa elände. Det är sålunda på intet
sätt tillvaron af armod i sig själft, som här väcker vår
uppmärksamhet — ty då skulle vi lika väl kunnat
begrunda tillståndet bland vildarne i Eldslandet, hvarest nöd,
vildhet (d. v. s. låg samhällsutveckling) och ogynsamma
naturförhållanden gå hand i hand — utan det för vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
