Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Arbetarförhållanden i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetssättet. En gjutare i Ohio förtjänar 310 kronor mer
årligen än sin engelske yrkesbroder, men arbetar ock 312
timmar mer årligen och har en 10 år kortare
medellifslängd! — För skickliga bärgsmän äro daglönerna 4 till 5
kronor, för vanliga arbetare ofta blott 3,50 till 4 kronor;
genomsnittet af högre och lägre arbetareklassers årslöner
anses i många trakter vara 1,500 kronor. Ofta erhålla
emellertid de amerikanska arbetarne sina löner icke för
hvar vecka, utan med mycket längre, stundom oregelbundna
mellantider, hvarför dyrbar skuldsättning lätt inträffar. I
Connecticuts bomullsfabriker är arbetstiden i tre fjärdedelar
af alla fall 10 timmar; 15, 16 och 17 timmar förekomma
bland spårvagnskuskar; New-Yorks bagare arbeta 16 timmar
dagligen 6 dagar i veckan och 14 timmar om söndagarne;
de pennsylvaniska kol- och järngrufvearbetarne hafva 10,
12, 14 och fler timmars arbetsdagar. Och hand i hand
med långvarigt och ytterst ansträngande arbete går en
arbetsbrist, som stundom erinrar om den engelska. Enligt
regeringsundersökningar hade af 255,000
industrianläggningar med 2,250,000 arbetare, 19,125 med 168,750 arbetare
instält eller så godt som instält arbetet 1884—85. Kvinno-
och barnarbetet är i Amerika förknippat med lika sorgliga
missförhållanden som i Europa. Kvinnor, som sy från
morgon till kväll för 0,75, 1 eller 2 kr., finna vi äfven
massvis i den stora republiken. Bostadsförhållandena i
New-York anses delvis t. o. m. vara sämre än i London. —
För att gifva begrepp om, hur en handelsstockning härjar
på andra sidan Atlanten, vill jag anföra några uppgifter
från nödåret 1884. Enligt de lägsta uppskattningar voro
75,000 arbetslösa i New-York. Af de 4,500 dockarbetarne
voro 3,000 organiserade, af hvilka knapt hälften hade
arbete och det ingalunda alla dagar i veckan. Af de 4,500
murarne angåfvos nästan alla som arbetslösa; af de 4,000
timmermännen saknade 1,400 arbete och af de 2,500
stenhuggarne ungefär 1,500. Af de 2,500 plåtslagarne hade
blott hälften regelmässigt arbete. Af de ungefär 50,000,
mestadels organiserade byggnadsarbetarne voro sålunda
åtminstone 15,500 sysslolösa. Af 6,500 möbelarbetare
ansågos blott 3,000 ha arbete. Af 11,000 metallarbetare
voro ungefär 3,000 brödlösa och af de 6,000 boktryckarne
arbetade hälften på half tid. 1,500 stilgjutare och
bokbindare voro bland de arbetslösa. Och så vidare: tusentals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
