- Project Runeberg -  Den industriella arbetarfrågan, nutidens förnämsta sociala spörsmål /
27

(1889) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Arbetarförhållanden i Nordamerika - 8. Hvad industri och jordbruk i våra dagar kunde gifva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetslösa bland tobaksarbetare, kypare, bagare, skomakare.
30,000 kvinnor och flickor ansågos brödlösa genom
arbetsbrist, och i skrädderiet voro 10,000 män och kvinnor utan
arbete.

En mycket stor del af dessa, Amerika angående
uppgifter härröra från hufvudmannen för den 1885 inrättade
“arbetsbyrån“. Samme regeringstjänsteman har förklarat
att enligt hans undersökningar, 1882—86 års stora industri-
och handelsstockning härjat värst i Storbritannien, därnäst
i Nordamerika, därnäst i Tyskland, Frankrike och
jämförelsevis minst, men dock mycket svårt, i Belgien. —
Emedan de nordamerikanska arbetareförhållandena till stor del
hafva varit vida bättre än de europeiska, samt alla
utvandringsagenter och många amerikanska kapitalister haft (och
bafva) intresse af att utmåla tillståndet der så fagert som
möjligt, har man i allmänhet för gynsamma meningar om
det ekonomiska Amerika. Det gäller härvid, som städse i
samhällsfrågor, att ha vaket öga för den oupphörliga
förändringen och utvecklingen.

8.
Hvad industri och jordbruk i våra dagar
kunde gifva.



Intrycket af det för nutiden egendomliga
missförhållandet mellan ekonomiskt uppsving och armod blefve
emellertid allt för ofullständigt, om vi glömde uppmärksamma,
i hvilken obestämbar, men tydligen ofantlig grad den
värkliga förnödenhetsframställningen understiger den, genom
förhandenvarande produktionsmedel eller metoder möjliga.
Storbritannien ägde t. ex. 1874 935 och 1878 977
masugnar, af dessa stodo 1874 286 och 1878 532 kalla —
så att landet säkerligen i denna tidrymd och på detta
område ingalunda använde mer än från hälften till
två tredjedelar af sin produktionsförmåga. 1877 hade
Storbritanniens 7,159 puddelugnar kunnat alstra 4,295,000
ton stångjärn, men alstrade i värkligheten blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:05:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indarb/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free