arbetslösa bland tobaksarbetare, kypare, bagare, skomakare. 30,000 kvinnor och flickor ansågos brödlösa genom arbetsbrist, och i skrädderiet voro 10,000 män och kvinnor utan arbete. En mycket stor del af dessa, Amerika angående uppgifter härröra från hufvudmannen för den 1885 inrättade “arbetsbyrån“. Samme regeringstjänsteman har förklarat att enligt hans undersökningar, 1882—86 års stora industri- och handelsstockning härjat värst i Storbritannien, därnäst i Nordamerika, därnäst i Tyskland, Frankrike och jämförelsevis minst, men dock mycket svårt, i Belgien. — Emedan de nordamerikanska arbetareförhållandena till stor del hafva varit vida bättre än de europeiska, samt alla utvandringsagenter och många amerikanska kapitalister haft (och bafva) intresse af att utmåla tillståndet der så fagert som möjligt, har man i allmänhet för gynsamma meningar om det ekonomiska Amerika. Det gäller härvid, som städse i samhällsfrågor, att ha vaket öga för den oupphörliga förändringen och utvecklingen.

8. Hvad industri och jordbruk i våra dagar kunde gifva.

Intrycket af det för nutiden egendomliga missförhållandet mellan ekonomiskt uppsving och armod blefve emellertid allt för ofullständigt, om vi glömde uppmärksamma, i hvilken obestämbar, men tydligen ofantlig grad den värkliga förnödenhetsframställningen understiger den, genom förhandenvarande produktionsmedel eller metoder möjliga. Storbritannien ägde t. ex. 1874 935 och 1878 977 masugnar, af dessa stodo 1874 286 och 1878 532 kalla — så att landet säkerligen i denna tidrymd och på detta område ingalunda använde mer än från hälften till två tredjedelar af sin produktionsförmåga. 1877 hade Storbritanniens 7,159 puddelugnar kunnat alstra 4,295,000 ton stångjärn, men alstrade i värkligheten blott