Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Oroväckande former af kapitalistmaktens bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hämma produktionen af densamma, eller därigenom att
flertalet af de stora kapitalisterna inom en viss
produktionsgren slå sig i hop om att upphäfva den inbördes konkurrensen,
i det de bilda ett “syndikat“, en “trust“, d. v. s. ett värkligt
jättebolag med ensam tillvärknings- eller handelsmakt i sin
gren (monopol). — De två förstnämda sätten höra nära
tillsammans med börsspelet (som utöfvar allt mer inflytande
på våra ekonomisk-politiska förhållanden) — och i själfva
värket hafva alla hithörande kapitaliståtgärder starkt
släkttycke med lyckospel, såvida de ej gå så långt som till att
upprätta värkliga monopol. Så länge hithörande företeelser
ännu voro blott spel, ansågos de visserligen af tvifvelaktigt
sedligt värde, men utan djupare inflytande på
samhällsförhållandena, alldenstund det hela blott gick ut på att skifta
kapitalet ur en kapitalists händer i en annans; det var
kapitalisternas ensak, arbetarne och konsumenterna ansågos
ej särskilt lida därunder. Häri har emellertid nu inträdt
en förändring. Vi ha fått nutida monopol[1], som hittills
utvecklats starkast i Nordamerika. Därstädes ägas t. ex.
alla de stora, för all varurörelse oundgängliga järnvägarne
af några få enskilda personer. Dessa trafikmonopolister
kunna därför, genom godtyckliga frakter, utöfva ett stort
inflytande på varurörelsen — och hafva i själfva värket
monopoliserat antracit, lysolja, socker, visky, salt och en
hel massa smärre förnödenheter. Monopolisterna bestämma
mängden af producerade varor, bestämma priset, bestämma
arbetarnes löner och krossa konkurrenter, om det behöfves,
genom att för viss tid bestämma ett orimligt lågt varupris.
Som dessa amerikanska monopolister äro fria från utländsk
konkurrens (hvilken, om den funnes, oftast blott obetydligt
skulle invärka på saken) kunna de “åderlåta“ den
amerikanska allmänheten till en förvånande grad, liksom Europas
konsumenter af koppar för tillfället och Londons förbrukare
af fisk och frukt alltid “åderlåtas“ för några få enskildas
fördel. Och det fins tecken till att de (i Amerika) komma
att lägga händerna på te, kaffe, öl, tobak och t. o. m. hvete.
Detta senare har redan en gång i Chicago med framgång
monopoliserats. — Hvilka lagförslag mot dessa
missförhållanden som än uppdyka, tyckas de dock orsaka nästan lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
