Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Regeringarnas försök att lösa arbetarfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eländigaste tillvaro, får ej glömmas att lönarbetarens
medellifslängd ej uppgår till hälften af 70 år, samt att det skall
dröja ett stycke in i nästa århundrade, innan slik
välsignelse kan börja utgjuta sig öfver det tyska arbetareståndet.
Att en, för sina medbröders andliga framåtskridande,
sedliga höjande samt allt större politiska och ekonomiska
frigörelse kämpande arbetare ej gärna samvärkar med en,
af så frihetsfientliga grundsatser besjälad regering som den
Bismarckska är icke underligt — och, för öfrigt, berör
statssocialismen, trots sina prunkande löften, icke den sociala
frågans kärna: den gör intet eller allt för litet för att höja de
stora folkmassornas ekonomiska förbrukningsförmåga, utan
tycks förutsätta att de, trots alla kulturens lysande
framsteg, i all evighet skola förblifva på branten af armodets
afgrund. Bakom den tyska statssocialismen ligga föråldrade
envålds- eller fåväldessträfvanden — den samma passar
därför på intet vis i stycke med vår tid, hvars utveckling
med nödvändighet går i alldeles motsatt riktning.
Den tyska yrkesordningen innehåller allmänna
bestämmelser om fabrikantens skyldighet att införa sådana
inrättningar, som äro nödvändiga för arbetarens lif och hälsa,
om kvinno- och barnarbete, om söndagshvila och sättet för
lönens utbetalande. För öfvervakande af dessa bestämmelsers
efterlefnad äro ett antal särskilda tjänstemän,
fabriksinspektörer, utnämda. För visso en både nödvändig och
synnerligt förträfflig inrättning, om den kraftigt
genomfördes. I Tyskland finnas emellertid få inspektörer, och
deras uppsiktsområden äro ofantliga. Enligt sina egna
berättelser hafva inspektörerna i Berlin—Charlottenburg
Potsdam—Frankfurt, Breslau—Liegnitz och Magdeburg
15,218 fabriker att öfvervaka, men hade 1884 blott hunnit
med att besöka 1,535. I Berlin—Charlottenburg finnas bland
annat 1,013 anläggningar, som sysselsätta 5,275 barn och
ynglingar, men inspektören hann öfver hufvud blott med
att besöka 514 fabriker. I Breslau—Liegnitz finnas 1,486
anläggningar med 8,476 barn och ynglingar, under det
blott 332 fabriker kunnat besiktigas. Att en mycket ansenlig
tillökning i inspektörernas antal är af nöden, torde häraf
framgå tydligt nog, och riksdagens utskott har enhälligt
uttalat sig i denna riktning, men Bismarck — hvilken vid
tillfället ännu var Preussens handelsminister och sålunda i
detta land, hvarest behofvet var allra mest trängande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
