Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arbetsjournal vintern 1961-1962. Defence Colony 129-A, New Delhi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Indierna känner inte smärta vid döden som vi. De är fatalister.
De är annorlunda.
Experterna plockar in sina 5 000 skattefria rupier i månaden och
kämpar sin modiga kamp för rätten till skattefri whisky och möjlighet
att föra vimpel på bilen så presidentens livvakt skall skyldra när man
kör genom rashtrapati bhavan. Ingen bryr sig om en stackars fattig
soparfan som står på Lodi Road och gråter med sitt döda barn insvept
i rött silkespapper.
12-12-1961
Européernas Indien består till 40 procent av stackars fattiga
spetälska; till 40 procent av hurtigt lyckliga community developers och till
resten av bearers, boyar och turistguider.
16-12-1961
Singh från Punjab National Bank tog kontakt med mig i går hos Luc.
Han talade om sina bilar först. Sedan undrade han om jag inte skulle
vilja göra ny design för Wearwells cyklar. De är för tunga, för
klumpiga, har för hög tyngdpunkt och därtill felaktig utväxling. Jag skulle
få bra betalt.
— Men jag kan ingenting om cyklar.
Fotbroms borde cyklarna ha också.
— Jag cyklade mycket förr om åren men jag kan ju ingenting.
— Ännu ett par tre hundra år kommer Indiens folk att använda
cyklar. Det är en väldig marknad. De kommer inte att få råd med
annat än cyklar. Och förresten skulle det bli omöjliga trafikproblem
om de alla hade bil.
Luc skrattade.
— Om du inte ser upp kommer du att gå klädd i khadi och ha
kongressmössa och tala om andlighet och socialistiskt
samhällsmönster och vara rik som ett troll. Du blir lycklig som en råtta i ost.
Sedan sade han:
— I två år har jag arbetat här. Ritat villor och fabriker och
stadsplaner. De senaste fyra månaderna har jag bara umgåtts med
industrialister. De lever allt bättre och bättre. Det är den enda utveckling
jag kan se. Råttorna blir fler och fetare i den stora osten. Det är som
det gamla Ryssland. Det kommer att sluta här som det gjorde där.
17-12-1961
Det är ännu mörkt när väckarklockan ringer. Det är kallt i rummet.
Jag sätter på elvärmaren. När jag går ut på balkongen ser jag att det
regnar. Sakta kommer en grå gryning med snål blåst. I det matta
vintermorgonljuset faller blöta, gula löv tungt mot stengolvet. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
