Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
christen undgått döden. Lyckligtvis blåstes till häst, i det infödda
kavalleri-lägret, innan engelsmännen ännu aftågat till kyrkan.
Vid denna oväntade signal, sågos Sowarerna sitta upp, hasta till
fotfolket, och under höga rop kalla detta till vapen. Sepoys rusade
ur sina hyddor, vapenbodarne uppbrötos, och gevären laddades
nu, utan tvekan, med de förhatlige patronerne. Vid
underrättelsen härom, skyndade officerarne genast till truppen. Med
beundransvärt mod trotsade de en ögonskenlig död, för att återföra
manskapet till sin pligt. Förgäfves. Större delen mördades, de
öfrige flydde. De upproriske vände sig sedan, dels mot de
anryck-ande engelske trupperne, dels mot tukthuset som uppbröts. Ej
allenast gårdagens martyrer befriades, men äfven flere hundrade
bofvar lössläpptes. Med desse i spetsen, störtade den vilda skaran
till officerqvarteren, som snart stodo i lågor. Hvarje hvit, som
påträffades, nedstöttes. Lyckligtvis erbjöd en närbelägen skog
möjlighet till flykt. Nu hördes dragonerne nalkas; i sporrstreck
störtade de på den blodtörstiga upprorshopen; äfven
skarpskyttarne öppnade sin eld; sepoys drogo sig då, modfallde, undan på
vägen till Delhi ... Denna stad, på Jumnas högra strand, har
öfver 200000 innevånare, prunkar med herrliga byggnader, är,
oaktadt sitt förfall, en av Indiens rikaste, liksom dess gladaste
stad. Den är Indiens Paris. Stor-mogulns residens gör den, i alla
rättrognas ögon, till landets hufvudstad; dess besittning utöfvar
således ett oberäkneligt moraliskt inflytande ... Delhi, ehuru ej
befastad efter nutidens fordringar, omslutes dock af en stark
bastionerad mur, af qvaderstenar, försedd med graf och groft
artilleri. I staden finnes landets största arsenal. Pöbeln är den
mest fanatiska i hela Indien. Öfver 1 000 européer, mest
officershustrur och barn, voro der bosatte. Regeringen hade, med
oförklarlig kortsynthet, lemnat denna vigtiga punkt helt och hållet
utan europeiske trupper. Garnisonen utgjordes af 3
sepoys-rege-menter, samt en bataljon artilleri, under brigad-general Graves
befäl. Illbragderne i Meerut, samt sepoys antågande, blefvo
tidigt den 12 bekante i staden. Generalen uppställde trupperne,
och uppmanade dem till trohet. De svarade med hurrarop, och
anhöllo att få föras mot de upproriske. Straxt utom
Kashmireporten upptäcktes desse. Främst framstörtade rytteriet och
främst bland detta, de dömde soldaterne, med jernen ännu om
benen. Graves bildade fyrkant, men salvan afsköts i luften,
le-derne öppnades, och kamraterne mottogos med höga fröjderop.
Nu sprängde ryttarne fram till de olycklige engelske officerarne,
och nedskjöto desse framför fronten, utan att manskapet rörde ett
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
