Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Läran om välfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nehru sitter i fängelse i Ahmadnagar Fort våren 1944 och skriver för
hand; det är egentligen ett självporträtt han lämnar åt dottern Indira
att renskriva. Också han var brahmin och förmådde se kyligt från
höga berg över världen.
Dock, även om denna stat med granithård nödvändighet var sitt
eget mål och även om höga och fria andar som Kautilya förmådde se
dess kalla verklighet, beskriva den och handha den behövde också den
sitt ideologiska hölje. Länge kan ingen utsugningsmaskin i
människornas värld fungera i sådan nakenhet och torrhet som hos Kautilya.
Dygd och rättrådighet och ideal behövs om inte maskinen skall börja
gnissla och gå varm; moral och religion och högre ändamål måste
drapera detta elände bortom gott och ont. Det räcker inte med
ämbetsmän och krigsmakt och en hemlig polis som iakttar allt och
kontrollerar allt och rapporterar allt.
Ar 256 före vår tideräkning var riket stort. Inom dess gränser fanns
många folk. Men inget folk förmådde på egen hand göra uppror.
Statens kunskapare trängde allt längre och längre in i skogarna. De
sökte upp de fria stammarna för att spränga och oskadliggöra dem. De
arbetade med spioner och horor och brahminer och trollkarlar och
taskspelare av olika slag; de begagnade gift och förtal och list och
mutor. När stammen sprängts sönder av inre Strider och
motsättning-är kom kungens trupper för att upprätta ordningen. Stammens
medlemmar fangslades och delades upp och skickades bort till nyodlingar
långt borta och stammens land odlades av inskickade nyodlarkolonier
från annat håll och kunskaparna drog vidare in i skogarna. I väster
gränsade riket mot seleukidväldet. Där var öken och ödemark.
Därifrån lurade ingen fara. I norr begränsades riket av höga berg. Längst
i söder fanns ett fritt land men det hotade inte riket. I öster däremot
fanns det fria Kalinga, det som nu heter Orissa. Det var ett rikt land.
Folket levde oavhängigt. Det styrde sig enligt gammal sed. Detta var
outhärdligt för riket och dess unge konung Asoka.
Så länge en sådan varhärd av gammal folkfrihet existerade mellan
de två haven kunde smittan sprida sig in över riket och allt kunde
omintetgöras. Därför var Asoka tvungen att angripa det mindre och
betydligt svagare Kalinga. Det gjordes av säkerhetsskäl. Asoka tvangs
försvara riket mot faran av en andlig smitta från Kalingas otidsenliga
samhällsform. I det krig där Kalinga oskadliggjordes skall Asokas
arméer ha dödat 100000 och tagit 150000 fångar som kunde
bortföras. 100000 därtill dog, skriver Asoka. Indien var enat under en herre
och nu kunde hela landet administreras enligt en och samma
välfards-lära.
Det var nu tid för en ny ideologi. Asoka tog tillvara buddhismen så
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
