Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Gudarnas återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillägger vattenavgifter etc. på 30 288 pund gör en total summa av
nästan 60000 pund; detta innebär när de årliga omkostnaderna
för kanalen frånräknats en utdelning av 36 procent på det kapital
som från början investerats i arbetet.
Hela längden på kanalen och dess sidokanaler är 716 km. Då
är inte de diken inräknade som matar byarnas slussar. Denna
omfattande sträcka är under uppsikt av en superintendent, fem
ställföreträdare och sju uppsyningsmän; alla européer. Därtill
kommer 113 infödda biträden, uppsyningsmän och hantverkare
som är uppdelade på olika distrikt eller zillahs och har sina
regelbundna uppgifter som poliser, uppbördsmän eller arbetare.
Förutom sina kanaluppgifter har de även åläggandet att sköta de
omfattande planteringar av byggnadsträd som görs på kanalens
bankar. Försäljningen av byggnadstimmer från dessa
trädplanteringar inbringar en årlig inkomst på 50 procent av
investeringarna därför.
Det gives alltså bevattningssystem och bevattningssystem. Det är inte
klimatet utan klassernas kamp som avgör vilket system som byggs
upp-
I Kaverideltat i Sydindien visar Erik af Edholm hur statsmakten
under Cholatiden hade ett feodalt stöd ute på landsbygden i de lokala
elitgrupperna och åt dem gav möjligheter till att utveckla
bevattningsjordbruk; under Vijayanagaratiden då den centrala statsmakten
baserad på sina militära ledare tar makten också över jorden görs större
anläggningar. Då är jorden — som i mogulväldet norrut — formellt i
kunglig ägo. Under britterna slutligen blir bevattningssystemet
utvecklat centralt och det lokala systemet förfaller med hungersnöd till
följd.
Det Marx och Engels uppfattar som evigt och uråldrigt visar sig
vara något tillfälligt och nytt. Den sociala kamp som möjliggör
upprättandet av den starka centrala statsbyråkratien på en feodal grund
förmår utveckla ett bevattningssystem som till det yttersta skärper
utsugningen av bönderna och som bygger upp krafter till sådana
väldiga resningar som 1857 eller till sådana ständiga bonderesningar
som präglade Indiens historia under hela britternas välde ... och som
än i dag är drivkraften bakom det stora historiska skeendet!
Det behöver sägas att Marx inte läst särskilt mycket — och inte
heller särskilt uppmärksamt — om Indien när han år 1853
konstruerade sina korrespondenser till New York Daily Tribune. Det kan i dag i och
för sig vilken kalenderbitare som helst bevisa genom att tillbringa
några dagar i ett bibliotek och läsa in sig på Marx’ källor. (Olyckligt-
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
