Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Gudarnas återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slimska föregångares kanaler och tankar. Uppmätningar
beordrades och anbud infordrades, ett par försökssträckor av kanaler
öppnades och det visade sig snart att även om en väg tog lång tid
på sig för att fylla Kompaniets kassakistor var det ingen tvekan
om lönsamheten hos de vattenbyggen som tjänade
bevattningsändamål; myndigheterna kunde där se fram mot lika lysande
resultat som när det gällde gruvdrift. Vilken tvekan som än må
ha till en början rått i de maktägandes sinnen om tillbörligheten
av att igångsätta sådana verkligt landsomfattande arbeten har
den för länge sedan försvunnit; och även om mycken missriktad
sparsamhet också i fortsättningen utövats till skada för denna
verksamhet har den nästan i vartenda fall gett en årlig inkomst
motsvarande hela den summa som lagts ut på den.
För närvarande är de flesta av dessa kanaler i beundransvärt
tillstånd och utan tvivel motsvarande vad de var under
tatarkejsarna. Man kan fa en uppfattning om dessa arbetens omfattning
och arrangemangens allmänna effektivitet om man påpekar att
på en sträcka, den väster om Jumna, finns inte mindre än 214
broar av murverk eller timmer, 672 stenlagda utlopp för
bevattningsändamål, 11 kvarnar och 23 kvarndammar samt ett otal
små rännor och utlopp för olika ändamål.
Den mängd land som bevattnades härifrån var enligt offentliga
uppgifter 262 885 hektar; den befolkning som drog nytta av den
nästan 300 000 och de årliga skatteintäkterna till regeringen från
den jord som bevattnades på detta sätt utgjorde 93 791 pund
varav nästan alltihop kan tillskrivas användandet av vattnet.
Den huvudsakliga inkomsten från dessa kanaler är naturligtvis
vattenavgiften från de byar som blir delaktiga av bevattningen
och denna avgift beräknas antingen på den bevattnade arealen,
beroende då på grödans art eller på storleken av den öppning
som matar sidokanalerna. Dessa avgifter skiftar från två till fyra
shilling per år per kvadrattum av öppningen och mellan en till tio
shilling per acre per år. Inkomst kommer också från vattnande av
kreaturen, fyllande av tankar, de kvarnar som upprättats vid
kanalen och som drivs av dess ström, från böter och från
transit-avgifter för gods som befordras på kanalen. Ar 1826-27 var de
sammanlagda inkomsterna från denna kanal 4215 pund. Ar
1846-47 var inkomsten 30 288 pund vilket gav en nettoinkomst på
12027 pund. Till denna inkomst måste läggas den kända ökning
av jordskatten som uppstått genom den ökade odling som
bevattningen medfört. I de distrikt som nu avhandlas uppgick den för
några år sedan till inte mindre än 29691 pund vilket när man
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
