Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Röken från brända byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var dels lågkaster som yadav (ursprungligen herdekast) och koiri
(ursprungligen grönsaksodlarkast) och dels kastlösa. Han sökte ta
muslimernas gravplats och lägga den under plogen men stötte på
starkt religiöst motstånd och fick ge vika.
Politiskt organiserade sig bhumiarjordägarna i Congress I.
Niran-jan Singh var en aktiv Congress I-man och höll rösterna i Parasbigha.
Han bestämde över sina underlydandes röster. Men sedan Congress I
förlorade 1977 och Indira Gandhi föll hade yadaver och koirier börjat
politiskt organisera sig mot bhumiarjordägarnas Congress I.
I augusti 1979 förklarade Niranjan Singh att två hektar statsägd
jord var hans egendom. Han framvisade förfalskade domstolspapper
för byborna. I verkligheten hade en del av denna statsägda jord
tilldelats de kastlösa. Men Niranjan Singh övertog jorden. Han
förstörde de kastlösas gröda och förbjöd dem beträda marken. Han
förbjöd lågkastbönderna att hämta sitt vatten från den djupborrade
brunn myndigheterna låtit borra. Myndigheterna ingrep inte vare sig
när det gällde brunnen han stal eller jorden.
Byns invånare enades då i motstånd mot Niranjan Singh och satte
sig upp mot honom och krävde sin lagliga rätt. Han höll jorden på
förfalskade papper. Niranjan Singh svarade med att samla sina
kastbröder, andra bhumiarjordägare och göra en straffexpedition mot
Parasbigha by. Husen plundrades. Högkastmobben sköt. Folk blev
slagna. I oktober månad — sju veckor därefter — blev Niranjan Singh
dödad. Någon eller några högg huvudet av honom. Polisen fängslade
tretton bybor men kunde inte fa fram något bevis och tvangs släppa
dem medan undersökningen fortsatte.
Natten till 7 februari omringades byn av hundra välbeväpnade
högkastmän. Det sades att de leddes av Madan Mohan, Niranjan
Singhs son, som var säkerhetsofficer åt delstatsregeringen. Byborna
sade också att den som planlagt överfallet och stött det var Mr.
Mahendra Prasad, parlamentsledamot för Congress I från
Jehana-bad. Han var kastbroder och nära vän till de angripande. De
angripande bhumiarjordägarna brände fyrtio hus och sköt tolv personer.
När de överlevande offren nästa dag fick möta myndighetspersoner
och kunde framföra klagomål krävde de uttryckligen — dock utan
framgång — att tjänstgörande polisbefäl på Jehanabads polisstation
skulle hängas. Han hade på morgonen efter blodbadet satt eld på sin
egen höstack i smyg för att söka konstruera ett bevis för att byborna
själva hade provocerat övergreppet.
När myndigheterna sökte lugna byborna och lovade utredning och
ordentlig rättvisa och ersättning ropades det från församlingen:
— Det börjar bli många fattiga som slås ihjäl numera!
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
