Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Anteckningar om en bengalisk revolutionär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kampen mot britterna i Indien.
Efter många och invecklade äventyr landade han i San Francisco i
Förenta Staterna som fader Martin, en ung teolog på väg till Europa
för vidare studier. När han landstigit förvandlades han till M. N. Roy,
det namn han bibehöll till sin död. Tillsammans med Ghadrpartiet
skulle han .skaffa vapen till Indien för den nationella befrielsen.
Roys väg förde honom så småningom till Lenin och Komintern i
Moskva. En tid var han Kominterns ledande representant för arbetet i
koloniala och avhängiga länder. Han skickades till Kina,
misslyckades, kom i konflikt med Mao Tsetung — som föraktfullt avfärdar
honom som oduglig i sina samtal i norra Shensi 1936 — återvänder till
Moskva, råkar i konflikt med Stalin, lämnar Komintern, återvänder
till Indien, fängslas av britterna, söker bygga upp ett eget parti och
senare en egen politisk filosofi; den radikala humanismen. 1954 avled
han. Han är en av århundradets märkligaste personligheter.
Nationalist mer nationell än någon. När han läser Marx år 1916 förändras
plötsligt belysningen och inom ett par år är han en ledande
världsrevolutionär. Han bryter med Komintern — eller Komintern med
honom — efter VI kongressen 1928. Återvänder till Indien. Blir fängslad
av britterna. Arbetar i Congress. Bryter med Congress 1940 då han är
antifascist och anser Hitler huvudfienden. Försvarar och förklarar den
Stalin som uteslutit honom. Skriver lysande böcker. Han är både den
som utvecklar terrorismens teori och den som med intellektuella
argument bekämpar terrorismen. Men mot slutet av sitt liv skriver han i
sina (ofullbordade) Minnen:
Dessa tankar drev mig till slutsatsen att blott en äldre, mer
spontan och mindre traditionell kultur gjorde det möjligt för
någon att förkasta det borgerliga samhällsmönstrets tillgjordhet
och vulgaritet och därbortom kunna urskilja det rikare mönstret
och de högre idealen i en mänsklig kultur som inte begränsas av
några klassfördomar. Konkret uttryckt; jag kände att en
aristokrat som intellektuellt befriat sig från sina klassfördomar kunde
vara en mer objektiv och kulturellt mer dionysiskt social
revolutionär än den mest klassmedvetne proletären. Med andra ord,
den intellektuella aristokratin som ju är ett gemensamt mänskligt
arv var den enda som kunde lägga grunden till en verkligt ny
social ordning.
Kali sade aldrig så. Men han talade på en gång om sin strid mot
lockelsen från den anarkiska individualistiska intellektualismen och
sin kärlek till Aldous Huxley och samtidigt som troheten mot de
socialistiska idealen slog om till trohet mot Ryssland behöll han sin
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
