Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Anteckningar om en bengalisk revolutionär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bymarknaderna och liknande festligheter fick marknadsfolket betala
zemindaren två paisa per stånd och dag. Den som klagade blev
slagen. En arrendebonde som inte betalade i tid bestraffades med att
ställas naken på gården mitt i solen med en tegelsten i var hand. Han
hängde sig sedan. Men detta var inte en av Kalis faders
arrendebönder. Mellan zemindarerna förekom regelrätta strider. På den
statsägda jorden nere vid Gangesdeltats mynning, Sundarbans, hade
Kalis familj risodlingar på tusentals acres. Om dessa fördes blodiga
strider mot andra jordägare. Strider i vilka blott underlydande och
arrendebönder kunde bli blodiga förstås. Men fadern var en god och
vänsäll man och högt respekterad. När han dog flyttade familjen
tillbaka till Senhati by mitt emot Daulatpur lite ovanför Khulna.
Där levde man på gammalt sätt i storfamilj. Kalis farbröder skötte
affärerna. Kali själv gick i skola och läste klassiker och romaner som
Bankimchandras Anandamath. Det är en roman som haft oerhört
inflytande och under flera generationer har unga bengaler följt dess hjältar
och gått in i hemliga sällskap för fosterlandets bästa som de sanyasiner
som i denna roman inte kände någon annan Gud än fosterlandet och
var beredda att offra allt för moderlandet. Det är från denna bok som
hymnen Bände Mataram — Hell Moder! — har tagits. Den var under
långa tider frihetsrörelsens sång. Bankimchandra Chatterjee kan
sägas vara Bengalens Walter Scott. Romanens motiv har tagits från
Sanyasiupproret 1772—1774. En sanyasi — som i Europa kan kallas
helig tiggare — samlade kring sig andra tiggare och svältande bönder i
den stora hungersnöden. Nära Rangpur lyckades de slå en
sepoyav-delning under befäl av kapten Thomas år 1773. Så småningom
krossades dock upprorsmännen av reguljära brittiska trupper.
Romanen handlar om en grupp som kallar sig santan — det vill
säga barn och barn till fosterlandet. De håller till i ett övergivet tempel
som kallas Ananda Math, lycksalighetens boning. De tas in i
sällskapet genom en ceremoni i vilken de lovar att överge hem och vänner
"till dess Modern är räddad", Modern lika med Fosterlandet. De
lovar att försaka nöjen och ge avkall på all rikedom och alla ägodelar
och bekämpa sina lustar och ge allt till sällskapet. Också alla
kastolikheter skall överges.
Alla Barn tillhör en kast; vi gör ingen skillnad på brahminer och
sudra i vår stora uppgift.
Man hälsade varandra med Bände Mataram: Hell Moder = Hell
Fosterland. De som blev Barn gav upp sina forna namn och tog nya.
För Kali och hans vänner blev Anandamath den första stora politiska
inspirationen. Det var de inte ensamma om. Så var det för nästan alla
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
