Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVII. De väpnade plutonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tralkommitténs senaste möte och om de motsättningar som fanns. Det
gavs rapporter från arbetet i varje taluk. Man gick igenom misstag
och korrigerade linjen. Om kvällarna var det kulturprogram. När det
skymmer sjunger Yellanna Agade Chenniahs sorgekvädet över
partisekreterare Ramanarasaiah. I Hyderabad hörde vi Rama Rao sjunga
den för oss. Nu sjungs den här i bambudjungeln och det är en sång av
så vidunderlig smärta och skönhet att den överträffar allt jag känner
till. Den går långt förbi den ryska Revolutionärernas sorgemarsch. Enklare,
renare. Sedan lättar stämningen när sången växlar och man börjar
sjunga Palle, palle gudisa naduma.
Från by till by/och hydda till hydda/en bro av månsken./Låt by
slå gnistor mot by/Gnistor som växer till en eld./Till en dånande
eld.
Det är nu mer än tio år den väpnade kampen pågått här i skogarna i
Andhra Pradesh. Många gånger har regeringen förklarat den kväst.
Men nu reser vi här och de väpnade plutonerna för oss genom
djunglerna i säkerhet från pluton till pluton, från by till by. Inte är det
Indiens Yenan ännu men väl en av de många härdar i Indien varifrån
präriebranden kan tändas. Kanske ett av Indiens Chingkangberg.
Utanför Pandiam by hade vi för några dagar sedan varit hos en
pluton dit Doranna, distriktsorganisatören, hade kommit. Han hade
deltagit redan under hela Telenganaupproret. Han var femtiofem år
och hade sårats många gånger. Han hade kämpat från 1946 till 1951.
I slutstriderna fängslades han när byn han var i plötsligt omringades
av trehundra soldater. Han satt tre år i fängelse. Där hade man
läsundervisning för illitterata. Fångarna läste med varandra och han
lärde sig läsa. Först arbetade han i CPI. När det sprängdes gick han
med CPI(m) men ledarskapet var dåligt och 1967 började
revolutionärerna organisera sig. Fram till 1969 arbetade man legalt. 1969 gick
han ut i skogen. All hans egendom har tagits. Ar 1969 brände
regeringen hans hus — värt sjuttiotusen rupier — och beslagtog hans fyra
hektar bevattnad jord. Det är trettiotusen rupiers pris på hans huvud
död eller levande.
— Vi har gjort misstag tidigare. Det hände att våra plutoner stal
från jordägare. Beslagtog kallade vi det. Det var felaktigt. Det ökade
fiendens styrka och isolerade oss. Vår andra felaktighet var att vi
underlät att arbeta legalt såväl som illegalt. Vi dröjde med att
utveckla massarbetet. Sådana misstag är ofrånkomliga i början. Men också
då var vår huvuduppgift att organisera massorna till motstånd.
— Vi är ju helt beroende av massorna. Massorna ger oss skydd. De
ger oss mat. De ger oss all information. Vi är massornas skydd.
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
