Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Betydelsen af individens själfständiga utveckling för hans egen lycka - Frihet att själf bestämma sitt handlingssätt är ett väsentligt villkor för utvecklingen af en persons intellektuella och moraliska krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETYDELSEN AF INDIVIDENS SJÄLFSTÄNDIGA UTVECKLING. 7
anspråk som då han tror något endast därför att andra
tro det. Om skälen för en åsikt icke äro bindande för
hans eget omdöme, så stärkes icke detta utan skall
sannolikt försvagas därigenom, att han antager åsikten; och om
bevekelsegrunderna till en handling icke öfverensstämma
med hans känslor och karaktär, göra de endast (där det icke
är fråga om vänskap o. s. v. för andra eller hänsyn till
deras rätt) hans känslor och karaktär tröga och
försoffade i stället för värksamma och energiska.
Den som låter »världen» eller sin vrå af världen
utstaka sin lefnadsplan, har icke behof af någon annan
förmåga än förmågan att efterapa. Men den som själf
utstakar sin bana, tar i anspråk alla sina förmögenheter.
Han måste använda iakttagelseförmåga för att se,
eftertanke och omdöme för att förutse, ihärdighet för att
samla materialier för afgörandet, urskillning för att besluta
och, då han har beslutat, fasthet och själfbehärskning för
att fullfölja sitt beslut. Och dessa egenskaper behöfver
och utvecklar han jämt upp i den mån, som han
bestämmer sitt handlingssätt i öfverensstämmelse med sitt eget
omdöme och sina egna känslor. Det är möjligt, att han
kan ledas in på en god väg och afhållas från dåliga, utan
något af allt detta; men hurudant blir då hans värde som
människa? Det är i själfva värket icke blott hvad
människor göra, som är af vikt, utan också huru de äro
beskaffade, som göra det. Bland de människovärk, på
hvilkas fullkomnande och förskönande vårt lif med rätta går
ut, är utan tvifvel människan själf det förnämsta. Om det
vore möjligt att få hus uppförda, säd odlad, fältslag
utkämpade, rättegångar utförda, kyrkor uppbyggda och
böner lästa med maskin genom automater i form af
människor så skulle det vara stor skada, om man satte
dessa automater i stället för t. o. m. de män och
kvinnor, som för närvarande bebo de mera civiliserade
delarna af jorden, och hvilka tvifvelsutan blott äro
förkrympta prof på, hvad naturen kan och skall frambringa.
Men människo naturen är icke en maskin, som kan byggas
efter en modell och sättas att utföra precis ett
föreskrifvet arbete, utan ett träd, som behöfver växa och utveckla
sig åt alla håll i öfverensstämmelse med riktningen af de
inneboende krafter, som göra det till en lefvande varelse.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
