Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
77
detta maskineri praktiskt taget beräknas med hänsyn
till den momentana belastningen, under det att de
förutnämnda industritaxorna äro baserade på en
maximibelastning, som beräknas såsom
medelbelastning under lU timme. Med egen kraftalstring
måste alltså realiter ränta och avskrivning beräknas
å en proportionsvis så mycket större
anläggningskostnad, som ungefär motsvarar skillnaden mellan
den momentana och den per Vi timme erhållna
belastningsspetsen.
Vid växelströmstaxan, där ej ens högsta
1A-timmesbelastningen lägges till grund utan medeltalet
av de 4 högsta dylika veckoavläsningarna under
året, blir denna skillnad ännu större.
Hos en del av Stockholms Elektricitetsverks
större kraftavnämare äro registrerande kW-mätare
uppsatta, varför denna skillnad kunnat bestämmas
och framgår för år 1915 av nedanstående tabell 5:
Tabell 5.
Avnämare Belastning i kW.
[-Momentan-]
{+Mo- men- tan+} Enligt ’A
timmes mätaren Medeltalet av de 4 högsta veckoavläsn. å V4
timmä-taren under året
i 558 540,43
_ i 460 445,81
350 288,22 279,83
Järnvägsverkstad........................ 220 2 164 158,26
Som synes av denna tabell betalade t. ex.
nämnda mekaniska verkstad kW-avgift (dvs bl. a.
ränta och avskrivning å kostnaden för
maskinstation) till Stockholms Elektricitetsverk för 279,83 kW,
men skulle, efter som den momentana
riiax.-belastningen varit uppe i 350 kW, fått betala dylik
avgift för minst 350 kW, om verkstaden haft egen
k rafta n läggning.
Rörande posten för underhåll är ej mycket att
säga i detta sammanhang. Det händer emellertid
ibland att fabriken själv kommer med uppgifter i
detta hänseende, som betydligt underskrida de
värden, som finnas angivna såsom erfarenhetsvärden i
handböcker. Detta beror då vanligen på antingen
att maskinpersonalen själv verkställer en del av
underhållet, eller att underhållskostnaderna under
det ifrågavarande året varit särskilt låga. Man har
då att bemärka, att de erfarenhetsvärden, som
handböckerna upptaga, äro att anse såsom medelvärden
för ett antal år och därför kunna avvika från det
för ett visst år angivna värdet.
Beträffande posten skötsel äro meningarna ofta
delade. Frågar man fabriksledningen, vad den
anser om storleken av den besparing i
maskinpersonal, som kan göras i händelse den egna
maskinstationen nedlägges, så får inan rätt ofta till svar, att
personalen icke kan avvaras, varför någon besparing
ej kan göras. Såsom grund för detta svar ligger då
vanligen det förhållandet, att maskinpersonalen även
ombesörjer andra sysslor inom fabriken såsom tillsyn
av motorer och belysning, diverse reparationer m. m.
1 Det reg. instr. ej så tillförlitligt, att siffran kunnat
bestämmas.
2 Bestämd genom planimetrering.
Att emellertid besparingar i avseende å personal
så gott som alltid skola kunna göras vid den egna
kraftanläggningens nedläggande ligger i öppen dag,
och kan det då vara lämpligt att försöka uppdela
personalens arbetstid å olika sysslor för att på detta
sätt erhålla uppgift på den tid, som personalen i
fråga genom maskinstationens nedläggande blir
disponibel för annat arbete, samt i kalkylen
upptaga värdet å denna tid.
Att till det elektriska alternativets favör
upptaga en viss summa för det utrymme, som genom
det egna maskineriets slopande vinnes, möter ofta
opposition. Detta utrymme anses nämligen i
allmänhet ej hava något värde alls. Undantag från
denna regel förekomma dock stundom, t. o. m. fall,
där just behovet av ökat utrymme varit ett av de
viktigaste skälen för anslutning.
(Forts.)
Helium.
Såsom ersättare för den inom luftskeppstekniken
använda vätgasen har föreslagits helium, emedan
denna gas är mindre riskabel att använda som
ballongfyllnadsmaterial. Det kan därför vara av intresse
att se hur den praktiska heliumframställningen
utvecklats under kriget, och återgiva vi därför efter
Le Genie civil några uppgifter, som belysa denna sak.
Grundämnet helium påvisades första gången
1868 i solatmosfären på spektralanalytisk väg. Man
trodde först, att den gula linjen i spektret var
natriums, men Janssen visade att linjen icke
noggrant sammanföll mot natriumlinjen. Frank land
och Lockyer antogo, att linjen härrörde från ett då
okänt grundämne, som de kallade helium. Ar 1888
undersökte W. F. Hillebrand gaser som
utvecklades av olika uranmalmer vid dessas behandling med
utspädd kokande svavelsyra. Han erhöll därvid en
kemiskt indifferent gas, som hade kvävets egenskaper
och ungefär samma spektrum. Det var dock vissa
spektrallinjer som inte kunde hänföras till nämnda
gas. Efter längre påverkan av elektriska
urladdningar på en blandning av gasen med syre erhölls
en gasformig återstod, vars volym mycket svagt
minskades vid fortsatt behandling. Han påvisade
emellertid icke helium.
År 1894 upptäckte Ramsay ocli Raygleigh den
atmosfäriska gasen argon. Då Ramsay sökte andra
källor för denna gas, fästes hans uppmärksamhet på
Hillebrands indifferenta gas. I det han antog, att
denna var argon, framställde han gasen, vilken
emellertid visade sig hava ett från argonets helt
avvikande spektrum. Fortsatta undersökningar, som
utfördes av olika forskare, klargjorde snart att
uranmalmernas gas var helium, som alltså även kunde
hava jordiskt ursprung. Kaiser (och senare
Friedländer) konstaterade 1895 att helium förekom i
jordens atmosfär. Man fann sedan helium i många
mineral vattenkällor och i naturgas (i Förenta
staterna). Watson bestämde atmosfärens heliumhalt
till ^I185000.
De franska kemisterna Moureu och Lepape
hava sedan 1896 undersökt gaserna i en mängd
mineralvatten och hava funnit helium däri. Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
