- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
263

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN

263

och denna användes i viss utsträckning än i dag,
särskilt i skärverktygsindustrin. Den synnerligen
enkla maskinen, som visas i fig. 1, avviker som
synes betydligt från den förut beskrivna typen. De
upptill å sidokolonnerna visade lagren av hårt trä
äro utbytbara och fasthållas medelst ställskruvar.
Spindeln, på vilken skivan är fastdriven medelst
konisk passning, är koniskt utbildad vid ändarna,
vilka sluta i spetsar, som löpa i motsvarande
urtagningar i träblocken, vilka ligga så, att
fiberändarna arbeta mot spindelns koniska ändytor.
Träblocken äro vanligen av hård sockerlönn och
smordes ursprungligen med talg, men man övergick
sedermera till att indränka blocken med eventuellt
kokande olja. Härvid kom man snart underfund
med, att man för att undgå träblockens
söndersplittrande, vilket förorsakade åtskilliga olycksfall,
gjorde väl i att driva in det väl torkade lönnblocket
i ett metallrör och därefter koka det hela i olja, så
att träet genom fibrernas svällande kom att sitta
säkert fast i röret. En ytterligare fördel härmed
vann man däri, att ställskruvarna kommo att verka
mot metall i stället för mot trä.

Användning av större skivor.

Snart nog lärde man sig inse, att åtskilligt stod
att vinna i produktionshastighet, om man använde
skivor av större diameter och ökad hastighet. Man
började sålunda mer och mer få se skivor av mellan
300 och 600 mm diam. och de mindre storlekarna
utträngdes mer och mer. Det blev till följd härav
även nödvändigt att konstruera stadigare och grövre
maskinstativ likaväl som att övergå till förbättrade
lagerkonstruktioner. Med de större skivorna vann
man såväl en bättre och jämnare bearbetning som
en bättre kontaktyta mellan skiva och arbetsstycke,
varjämte man trots den ökade periferihastigheten
ändock kunde använda en lägre rotationshastighet
och i motsvarande grad nedbringa slitningen.
Härtill kom, att antalet skivor kunde inskränkas, och
särskilt är att märka, att en större skiva icke kostar
mer i underhåll eller vållar mer besvär vid utbyte
än en mindre.

För att med hänsyn till vad som ovan nämnts
framhålla de fördelar, som vinnas med
användandet av större skivor, må följande sifferuppgifter
anföras. En 400. mm skiva, som roterar med 1 800
varv pr min., har en periferihastighet av omkr. 38
m pr sek., då motsvarande periferihastighet för en
250 mm skiva är något över 23 m pr sek. För att
den sistnämnda skivan skulle erhålla samma
bearbetningshastighet som den förstnämnda, fordras en
rotationshastighet av över 2 900 varv pr min.
Fördelarna med den större skivan framstå sålunda i
detta hänseende kraftigt nog, ehuruväl även mindre
skivor hava sitt givna användningsfält, t. ex. i
sådana fall, då det är fråga om att bearbeta buktiga
ytor med liten radie.

Drivanordningar.

Från de av gammalt använda, ofullständigt
skyddade remtransmissionerna, vilkas olägenheter
ju vid detta maskinslag särskilt framträda, då
maskinskötaren i regel behöver gott svängrum, måste
man söka sig fram till lämpligare och ofarligare an-

ordningar. Polermaskinerna anordnades så, att
samtliga drevos medelst rem från en axel placerad i en
trumma under golvet i nedersta våningen eller för
högre upp belägna våningar anordnad vid taket i
våningen näst inunder. I maskiner anordnade,’’på
detta sätt anbragtes skivans axel med lager å|en
balansanordning och kunde höjas och sänkas
medelst en vanlig spak. I spakens ena ytterläge
trycktes axelns drivskiva mot den ständigt gående
drivremmen, och i det andra ytterläget fördes
densamma i förbindelse med en bromsanordning, som
nästan ögonblickligt stoppade maskinen. Även hava
andra anordningar för skivans igångsättning och
stoppande varit i bruk, såsom kombinationer av
nollskiva för drivremmen med bromsanordning*för
spindeln. Med alla dessa maskiner sparades tid på
samma gång som olycksfallen inskränktes, och
ehuru de voro dyra i anskaffning, ställde de sig
beträffande arbetet synnerligen ekonomiska och voro
lätta att sköta.

Fig. 2. Halvautomatisk polermaskin med två skivor.

För maskiner med tvenne skivor har man
försökt använda sig av konstruktioner med en och
samma drivanordning för båda. Som det
emellertid av ekonomiska skäl är nödvändigt, att varje
skiva har sin särskilda operatör, medförde detta
den stora olägenheten, att den som skötte den ena
skivan blev absolut beroende av den andra i sådana
fall, då denna måste stoppas för skivombyte eller
av annan orsak. Man fann sig av denna anledning
nödsakad att konstruera maskiner med särskilda
spindlar för skivorna och särskild remtransmission
till varje spindel med utelämnande av kopplingar.
Olägenheten av dubbla remmar uppvägdes mer än
väl av den tidsbesparing, man vann därmed.

Direkt motordrivna polermaskiner.

Arbetsmaskiners drivande direkt medelst
elektriska motorer betecknade ett kraftigt steg framåt i
utveckling. Den direkta elektriska driften kom
givetvis även att tillämpas vid polermaskiner. Förutom
att de så inrättade konstruktionerna icke hava några
remmar eller dylikt, som alltid äro en nagel i ögat
för den, som använder maskinen, erbjuder ju ma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free