- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
302

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN

Fig. 1 överst. Fig. 2.

Uppfinningen åskådliggöres av vidstående figurer.
Fig. 1 visar en längdsektion av färgningskaret och
fig. 2 en planvy därav med åtskilliga delar
borttagna.

A betecknar färgningskaret och B
cirkulationskammaren, i vilken äro anordnade propellrar,
avsedda att bringa färgningsvätskan att cirkulera i
endera riktningen. (Dessa propellrar äro ej synliga å
figurerna.) I den längst bort från
cirkulationskammaren belägna änden av färgningskaret inmynnar ett
tillförselrör G för friskt vatten, vilket rör slutar i ett
tvärgående rör g, försett med utströmningshål g1.
Cirkulationskammaren är försedd med ett
överströmningsrör G1, till vilket är anslutet ett
avloppsrör G’2, vilket leder det genom röret G1 avgående
vattnet till önskat ställe. Översvämningsröret G1
kan, om så önskas, också anbringas vid eller i
närheten av skiljeväggen a mellan
cirkulationskammaren och färgningskaret, enär ändamålet med
överströmningsröret är, att ytlagret av den i
färgningskaret och cirkulationskammaren befintliga vätskan
och därmed de föroreningar, som samla sig i detta
ytlager, må avtappas. K. Nn.

Dödsolycka med elektriskt strykjärn.
Kommerskollegii elektriska sektion har slutfört utredning
om en olyckshändelse i Vaxholm, varvid en
telefonföreståndarinna dödades av strömmen från ett
elektriskt strykjärn. Det har framgått, att den dödade
»lagat» den söndriga ledningen på det viset, att hon
avskalat isolationen så långt, att den blanka ledaren
vid insättning i hylsan kom att ligga an mot dennas
spiralskydd och den ena ledningspolen blev möjlig
att beröra. På andra sidan hade en kontaktpinne
lossnat på strykjärnet, så att detta i sin helhet blev
spänningsförande. Sedan hade hon med vänstra
handen berört strykjärnet för att känna efter, om
detta blev varmt. Handtaget höll hon i högra
handen, så att handloven berörde kontakthylsans
spiralskydd. Strömmen gick genom kroppen från hand
till hand. Ett 25-öresstort märke vid högra handloven
visade hur den passerat. Strömmen var 220 voit
växelström. Det inträffade utgör, erinrar G. H. T.,
en varning till allmänheten att vid dylika
reparationer använda kunnigt folk.

Bistra erfarenheter.

Ur rapporter från yrkesinspektörerna
angående svårare olycksfall i arbete.

(Slut fr. nr 33.)

Vid ett gjuteri och mekanisk verkstad voro ett
antal tendrar (vattenlådor) under arbete. Härvid
användes en elektrisk ässja (500/290 voit) med
kabel och väggkontakt. Kabeln, vars isolation
skadats genom slitning, låg an mot en tender, som
antog spänning, emedan tendrarna voro uppställda på
träbockar och således isolerade från jord. Ett
nitar-biträde O, som stod på jordgolvet, berörde den
spänningsförande tendern och dödades.

Denna höga förbrukningsspänning i lokaler med
ledande golv, och där metalliska föremål finnas,
medför synnerlig fara, särskilt vid rörliga
förbrukningsapparater, vars ledningar lätt äro utsatta för
skada. Det bör givetvis tillses, att dylika ledningar
äro av ändamålsenlig konstruktion och av bästa
material samt att de befinna sig i fullgott skick.
En effektivare skyddsåtgärd är dock att
nedtrans-formera spänningen, särskilt för de rörliga
apparaterna, till ofarligt värde. —

Vid en elektrisk distributionsförening pågick
sedan någon tid ombyggnad av vissa delar av
ledningsnätet. Därvid hade träffats den
överenskommelsen, att arbetet skulle upphöra varje dag kl. 6
e. m. och strömmen tillslås kl. 7 e. m., och skulle
till yttermera visso strömmen ej tillslås, förrän
meddelande ingått från samtliga arbetare å linjen, att
arbetet för dagen upphört.

En dag hade en linjearbetare A fortsatt en stund
efter kl. 6 med fastsättande av stag i en stolpe,
troligen i tanke att strömmen som vanligt ej skulle
tillslås förrän kl. 7. Emellertid hade en av
arbetskamraterna kommit att tänka på, att ledningen ej
borde stå strömlös, då lantbrukarna kunde behöva
motorkraft, varför han på eget beråd tillslog
ledningen, utan att iakttaga det ovannämnda
försiktighetsmåttet. A, som då ännu var kvar i stolpen,
träffades av strömmen och dödades omedelbart.
Han blev hängande med ena stolpskon i en
isola-torkrok. Då han nedtogs, brann det såväl i hans
kropp och kläder som i stolpen. Spänningen var
3 000 voit.

Givetvis borde föreskriftsenlig jordning och
kortslutning vid arbetsplatsen hava utförts.
Erfarenheten visar, att överenskommelse om viss tid för
strömmens till- eller frånslagning är en ständigt
återkommande anledning till olycksfall. Enbart vid
nämnda förening ha tidigare inträffat tre olycksfall
under liknande omständigheter med dödlig utgång.
Det är därför nödvändigt, att den ovannämnda
re-getn tillämpas, att strömmen ej får tillslås, förrän
meddelande ingått från samtliga arbetare å linjen,
att arbetet upphört. Men för att denna
överenskommelse skall bliva effektiv, fordras givetvis, att
arbetsledaren tillser och har på sitt ansvar, att den
absolut efterföljes.

En träarbetare B var sysselsatt vid en flyttbar
elektrisk motorsåg. Då denna på morgonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free