Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
319
tyska patentverket prestera den pålitligaste
nyhets-granskningen. Men sedan kriget decimerat dess
personal, framhålles från kompetent håll, att Sverige
för närvarande torde stå främst av alla länder på
detta område (U. S. A. måhända undantaget). Har
en patentansökan genomgått den svenska
nyhetsgranskningens skärseld utan anmärkning, bör
patentet kunna stå sig överallt i världen.
Då det förut varit nödvändigt att rikta en del
klander mot patentmyndigheterna, är det för mig en
så mycket större glädje och tillfredsställelse att i
detta hänseende kunna lämna ett helt och fullt
erkännande, och detta så mycket mera, som denna
del av verkets arbete är av synnerlig betydelse.
Slutligen vågar jag uttala den förhoppningen, att
den kritik, som här framförts och i den följande
diskussionen kan framkomma, måtte upptagas
välvilligt. Det kan försäkras, att inga personliga motiv
förestavat densamma, utan uteslutande bekymmer
över nuvarande svåra läge. Måtte höga
vederbörande behjärta detta uppfinnarens bekymmer och
vidtaga alla de åtgärder, som möjliga äro, för
avhjälpandet av förelintliga brister och främjandet av
uttalade önskemål!
Sker så, finnes god vilja och verklig förståelse,
då är det min övertygelse, att den nuvarande
missstämningen snart skall vika, och att det svenska
patentverket, som redan nu är prisat för dess
utmärkta nyhetsgranskning, även i alla andra
avseenden skall erhålla ett välförtjänt anseende och stå
som ett mönster för alla andra patentverk.
(Ordföranden, direktör James Sandberg
framförde till föredragshållaren mötets tack för hans
intressanta inledningsanförande.)
(Den på ing. Lundströms föredrag följande diskussionen
refereras i nästa nummer av denna tidskrift. Bed.)
De svenska landsvägarna och
last-automobilerna.
Av H. N. Pallin.
(Forts. fr. sid. 314.)
Studiet av trafikreglernas tillämpning under
proven, särskilt vid jämförelse med den nya
vägtrafikstadgans bestämmelser, gav i övrigt upphov till
en del reflexioner, som torde bliva föremål för
behandling i annat sammanhang.
Det största intresset med denna tävling låg ur
vägteknisk synpunkt i den möjlighet, som tävlingen
erbjöd till studier av de tävlande vagnarna och de
av dem befarna vägarna under den åverkan, som
dessa ömsesidigt gjorde på varandra. Torr väderlek
hade dock länge varit rådande, innan tävlingen gick
av stapeln, och vägarna voro med anledning härav
i allmänhet i ett för automobiltrafik jämförelsevis
mycket gott stånd, men följaktligen i stället delvis
i ett för studier mindre fördelaktigt skick.
Vägtyper.
Vad beträffar de befarna vägarna, kunna dessa
uppdelas i 3 huvudgrupper, nämligen:
Fig. 2. Perspektivskiss av olika slags vägstakning.
1) Stensatta vågar, närmare bestämt
Södertäljevägen, på vilken intresset härutinnan hell
koncentrerade sig. Denna väg var vid tiden för tävlingen
alltjämt under ombyggnad. Trafiken framgick
sålunda där dels över stensatt, färdig väg i gammal
linje, dels över stensatt färdig väg i ny linje samt
dels över gammal makadamiserad eller grusad
vägbana, som ännu ej omlagts.
2) Makadamiserade vägar, såsom exempelvis
många vägar i Södermanland, Östergötland och Skåne.
3) Vanliga grusvägar, såsom flera vägar i
Småland.
Södertäljeoägen.
Den första av de här ovan nämnda grupperna
förtjänar ett helt kapitel. Då emellertid
Södertäljevägen ännu ej är fullt färdig, vill jag inskränka mig
till några allmänna reflektioner i anslutning till
iakttagelserna under tävlingen.
De nystakade sträckorna på denna väg
innebära en förbättrad planläggning för
automobiltrafiken. Det är dock tydligt, att en fullt användbar
plan kunnat erhållas även med bibehållande i större
utsträckning än som skett, av vägens äldre delar,
m. rtåpofm akacia m
1 c/e uppschaktade
massorncz Om
ann a.n czn\sàn c/ri
fin ne,s
Gatstenssektioner av Södertäljevägen. Fig. 3 a (överst):
små-gatsten på bärlager. Fig. 3 b: storgatsten på gammal vägbana.
I O./Om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
