Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
I N DUST I’. I T i I) NINGEN NORDEN
kortslutningsfenomenet visar, att man uncler vissa
omständigheter även kan draga nytta av den allmänt
såsom skadlig ansedda elektriska kortslutningen; till
och med den annars förbjudna och mycket förtalade
kortslutningen kan genom ändamålsenlig användning
uträtta positivt arbete. I förbigående må här
framhållas, att elektropistolen införts vid flera större
företag, så t. ex. vid Gotthard-banan, som använt dylika
apparater redan över 3 år för förzinkning av
järnkonstruktioner, gallermaster etc vid denna
järnvägslinjes elektrifiering.
Av elektro-pistolens många
användningsmöjligheter må här ytterligare blott framhållas
metallisator-svetsningen. Denna metod kännetecknas därigenom att
gjutstycken av vilken storlek och vilken metall som
helst, såsom aluminium, brons, mässing, stål etc,
kunna förmedelst metallsprutningsmetoden sammansvetsas
och tätas vid otäta ställen på det enklaste och
elegantaste sätt. Sådana reparationer kunna varken i färg
eller struktur skiljas från metallen i själva
arbetsstycket. I motsats till egentlig svetsning med
ljusbåge eller oxy-acetylenlåga, varvid en stark
upphettning av arbetsstycket icke kan undvikas, är detta icke
förhållandet vid »metallisator-svetsning», och till följd
härav är det helt uteslutet, att farliga
materialspänningar resp. sprickor skola uppstå. Inom verkstäder i
Ziirich hava stycken av flera tons vikt vid flera
tillfällen på detta sätt räddats, och under världskriget
reparerades ungefär 250 aluminiumhöljen för 200 hkrs
Avionmotorer på detta sätt, så att nedsmältning kunde
undvikas. Även brons armaturer, gjutstycken, som
komma i beröring med havsvatten, och dylikt,
repareras ständigt för Escher, Wyss & Co., Brown, Boveri
& Co. etc enligt Schoopmetoden, som sålunda i själva
verket utgör ett medel att undvika omgjutning, vilket
ju är både oekonomiskt och tidsödande.
Glödlampans förste uppfinnare Heinrich Göbel
icke Edison.
Såsom den egentlige uppfinnaren till den
elektriska glödlampan betraktas allmänt Edison. År 1879
erhöll han sitt första patent på en glödlampa, i vilken
en bambufiber glödde i vakuum, i april 1880 utförde
han en belysningsanläggning mgd 115 glödlampor på
ångaren Columbia, och på världsutställningen i Paris
1881 utgjorde de Edisonska glödlamporna bland det
mest uppseendeväckande. Och dock var Edison,
påpekas i en artikel i Elektrotechnische Zeitschrift, icke
den förste, som framställde en praktiskt användbar
glödlampa; redan 20 år förut hade en annan
uppfinnare tillverkat en koltrådslampa, vid vilken liksom vid
Edisonlampan en förkolad bambufiber glödde i
vakuum, en lampa, som icke i något hänseende, icke mecl
hänsyn till dess tekniska utbildning stod efter den
egentliga Edisonlampan. Det egendomliga i hela
denna historia är, att det dröjde ända till år 1893, innan
den tidigare uppfinnarens prioritet till uppfinningen
blev klarlagd, och det fattades till och med ej mycket
i att hans namn och verk aldrig kommit till
eftervärldens kännedom. Vi återgiva här efter
;den’citerade tidskriften de omständigheter, som medförde den
tidigare uppfinnarens erkännande, och, uppfinningens
tillkomst.,, >’. -. ’ t • ■ • ...
Schoops elektro-pistol.
platina, wolfram och liknande, kunna påsprutas;
dessutom blir resultatet pr tidsenhet fördubblat, emedan
i stället för en tråd tvenne trådar smältas.
Elektro-apparaten förbrukar cirka 40 ampere vid
30 volts lik- eller växelström, varvid det
försiktighetsmåttet måste iakttagas, att ögonen skyddas medelst
glasögon mot den utomordentligt starka emissionen av
ultravioletta strålar.1
Denna lika enkla som eleganta tillämpning av
1 Professor Désiré Körda, f. d. docent vid Tekn högskolan i
-Zürich, har ingående undersökt dei nya på tvåtrådsprincipen
grundade apparaten och i sin exposé framhållit, att kortslutningen
övergår till en liten stabil ljusbåge, så snart den påtryckta spänningen
i väsentlig grad höjes. Största delen av dessa försök äro även
sammanställda i min monografi: ;Das Elektro-Metallverfahren», för
några år sedan utgiven på Marholds förlag, Halle a/S.
Ar 1879 hade Edison erhållit sitt första
amerikanska patent nr 223898, på den elektriska
koltråds-glödlampan. Under flera år hade Edison och dennes
rättsinnehavare, General Electric Co., arbetat enligt
detta patent, då bolaget, kort före patenttidens slut
företog sig att på grund av Edisonpatentet förbjuda
ett antal andra företag, som i Amerika tillverkade
• glödlampor, vidare tillverkning av dylika. Härpå
följde en hel rad proeèsser, vilka alla slutade med
domstolsförbud mot fortsatt tillverkning av
glödlampor.
Så blev slutligen firman Beacon Vacuum Pump
and Electrical Company, Boston, i början av 1893
stämd för patentintrång av General Electric Co., ocli
man trodde allmänt, att även nu processen skulle taga
samma förlopp som förut. Till allmän förvåning
förlöpte emellertid saken efter andra linjer. Redan yid
processens början väckte det uppmärksamhet, att det
stämda bolaget anhöll om ett kort uppskov för att
kunna förebringa material. Något fullständigt
oväntat inträffade, när bolaget ingav detta material; ty det
stämda bolaget meddelade domstolen, att hos bolaget
och för bolagets räkning sedan länge en man tillverkade
koltrådsglödlampor, och ,at.t denne tillverkat; siMa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
