- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
34

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

byggnadstiden förlänges och att den uppgjorda
byggnadsplanen måste i vissa avseenden omarbetas.

Beträffande de tekniska läroverken erinrar
ecklesiastikministern om den starka minskning i
lärjungeantalet, som sedan några år ägt rum. Denna
minskning får emellertid till stor del tillskrivas den
ekonomiska depressionen. Yid sådant förhållande kan det
ej vara lämpligt att för närvarande taga under
övervägande frågan om att helt indraga eller mera
avsevärt beskära någon av de tekniska läroanstalterna,
vilka ju för endast några få år sedan fått sin
organisation bestämd. Däremot finner sig
departementschefen kunna föreslå åtskilliga nedsättningar i de nu
utgående anslagen, vilka därigenom skulle minskas från
513 850 till 490 000 kr. Även ifrågasättes indragning
av en lektorstjänst vid tekniska, läroverket i
Härnösand.

Aluminiumhydrat– och
ammoniumnitratfram-ställning enligt Foss och Mejdell.

När man önskar framställa aluminiumföreningar
av bergarter och mineralier använder man ofta
salpetersyra för att bringa bergartens metaller i lösning. Om
man icke önskar framställa aluminiumnitrat måste man
t. ex. genom fällning med ammoniak frigöra
aluminiumoxiden. Emellertid åtgå till denna process
förhållandevis stora mängder salpetersyra som övergår
till nitrater så att en fabrikation av aluminiumoxid
blir fast knuten till en ekvivalent fabrikation av olika
nitrater och sålunda beroende av marknaden för dessa,
varor. Dessutom får man ammoniumnitratet blandat
med alkali- och jordalkalinitrater som härstamma från
råmaterialet och i utspädd vattenlösning som måste
indunstas. Slutligen blir det aluminiumhydrat, som
uppstår på detta sätt slemmigt och svårt att urtvätta.

Norsk hydro-elektrisk kvælstofaktieselskab har i
Sverige under nr 55701 uttagit patent på en av A.
Foss och T. Mejdell uppfunnen framställningsmetod,
enligt vilken man använder basiskt nitrat i fast form
som mellanprodukt och behandlar detta med
ammoniak.

Det basiska nitratet kan man skaffa sig på flera
sätt, men det har befunnits vara ändamålsenligt att
framställa det därigenom, att nitratlösningen
indunstas, varvid, utom vatten, även salpetersyra bortgår.
Det sålunda framställda basiska nitratet är
synnerligen lätt filtrerbart och lämpar sig väl för den
efterföljande ammoniakbehandlingen.

Metoden tillämpas exempelvis på följande sätt.
En aluminiumnitratlösning får koka till dess att
temperaturen stigit till 140°, varefter så mycket ny
lösning oupphörligt tillsättes, att temperaturen vid
fortsatt kokning icke stiger — ett tecken på att
koncentrationen håller sig konstant. Därvid utfälles
basiskt nitrat, som filtreras från lösningen och
behandlas med gasformig ammoniak. Reaktionsprodukten
urlakas och tvättas med vatten.

Genom denna utfällning av det basiska nitratet i
kombination med detsammas behandling med
ammoniak, uppnås deri fördelen att det ammoniaksalt, som
bildas, är ammoniumnitrat.

G. W.

En miljon voit.

Vid en nyligen given uppvisning uti The
American Westinghouse electric and mfg companys
laboratorium framställdes en 12,6 meter lång ljusbåge
med en spänning av en miljon voit. Detta uppgives
vara den största artificiella ljusbåge som framställts.
Därjämte förevisades effekten av en hornåskledare.
Ett 4,5 meters horn hade konstruerats, och en båge
bildades vid en potential av 200 000 voit. Bågen
steg-sakta till hornets ända, blåstes ut och bildades
omédel-bart igen viel dess bas. Vidare provades isolatorer

Fig. 1 (t. v.). En ljnsbäge om
12,fi m längd. Fig. 2. En
transformator för en miljon voit.

dels torra, då överslaget skedde vid 800 000 voit,
dels efter besprutning med en vattendusch, då
överslag ägde rum vid 650 000 voit. Den våta isolatorn
hade alltså 75 % så stor verkningsgrad som den torra.

Bolagets laboratorium, som befinner sig i Trafford
city, Pennsylvania, äger två jättetransformatorer, den
ena om 1 000 000 voit, 1 000 kilowatt, vilken är den
största i sitt slag i världen. Andra
miljonvoltsanlägg-ningar använda två eller flera transformatorer för att
producera denna super-spänning. För mindre försök
äger laboratoriet en transformator på en halv miljon
voit. Hela utrustningen med svitchar, motorer och
generatorer står under kontroll av en enda man på
betryggande avstånd.

Av våra. bilder återger den ena 1 000
000-volts-transformatorn, den andra en med denna spänning
åstadkommen ljusbåge om 12,6 meters längd.

Wi.

Ny försäkringsåren. Ehuru man numera kan
försäkra sig mot praktiskt taget varje risk, torde det,
säger »Electrician», vara nytt för våra läsare, att
röntgenrör kunna försäkras mot bräckage, eldsvåda,
stöld och perforation. Vad det företagsamma
försäkringsbolaget heter, förmäler icke notisen. Hgt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free