Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
eventuellt, brytande kraft. För det första måste
materialet ha tillräcklig hållfasthet för att kunna motstå det
utomordentliga tryck, som koncentrerar sig på läsidan;
för det andra måste på själva vindsidan murbruket
säkert binda. Det senare villkoret är väsentligast,
emedan möjligheten av alltför starkt tryck på ena sidan
minskas, ju starkare murbruket binder; härav
framgår jämväl den stora betydelsen av ovan beskrivna
ar-meringsmetod.
Detta byggnadssätt möjliggör i hög grad
utförandet av skorstensbyggnader enligt det s. k.
Paratunnsy-stemet, grundat på en uppfinning av Rudolphs, vars
patentbeskrivning offentliggjordes år 1922 (sv. p.i
51477).
»Sedan länge är det känt», heter det i denna
beskrivning,» att förse fabriksskorstenar med
infodring för att skydda skorstensväggen mot den
starka upphettningen från de uppgående
gaserna, på samma gång som fodret genom dess
upphettning av dessa gaser bidrager till en höjning
av draget». I allmänhet har man utfört fodret
så, att det utgjort en självständig, fristående
skorsten inuti den egentliga, och då fodret
således ej utsättes för påkänning av vindtryck, har
dess väggstyrka behövt beräknas endast för dess
egen tyngd.
Ett annat innerfoder har utförts i flera
delar, anbragta över varandra på inre avsatser i
skorstensmuren. Fördelen därmed var, att man
kunde ersätta ett av hettan skadat foder vid
skorstenens botten utan att därför behöva riva hela
skorstensfodret. Anordningen förutsatte, att man
tillmätte skorstensmuren vid basen så stor
tjocklek, att muren kunde göras tunnare för varje
foderavsats för att invändigt lämna stödavsatser
för fodren. Härför åtgår emellertid betydligt
mera byggnadsmaterial för skorstenen än vid
användning av ett inre, fristående foder.
Rudolphs uppfinning går nu ut på en
anordning vid i avsatser anbragt foder, varigenom
skorstenens yttermur ej erfordrar nämnvärt mera
material än vid en skorsten med fristående foder
ar
wsspi?
Fig. 4. En 30 m skorsten påmnras under full
drift till 40 m höjd. Rudolphs
patentbyggnadsställning.
till skorstenens hela höjd. Fig. 5 visar schematiskt en
sådan skorsten. Det invändiga, fristående skyddsfodret
är i höjdled uppdelat i självständiga delar (»tunnor»),
vilka ställas på avsatser, bildade genom exempelvis
ut-kragningar av yttermuren. Varje foderdel har en
sådan höjd, att den skjuter ett gott stycke över undre
änden av närmast överstående del för att skydda avsatsen
resp. utkragningen mot hettan. Fodret bör givas större
docering än skorstenens yttermur.
Varje fodertunna för sig kan således rivas bort
och ersättas med en ny, utan att övriga tunnor behöva
rubbas, varjämte fodret ger fullt skydd åt skorstenens
yttermur mot inverkan av även höggradig upphettning.
Ytterligare fördelar äro att varje fodertunna
såväl diametralt som vertikalt fritt rörlig och
utövar således vid sin utvidgning ingen verkan
på den yttre skorstenspipan, samt att skorstenens
stabilitet mot vindtrycket ökas betydligt av
fodrets vikt, och slutligen att fodertunnornas
utförande i speciell armering och av särskilt
kvalificerat material (ex. syrafast) kan låta sig göra
relativt billigt.
Det är Skandinaviska skorstensbyggnads
ab., Henriksdal, som tillämpar dessa patent.
Bolaget hade till år 1922, då det firade sitt 25-års
jubileum, uppfört 856 skorstenar till en
sammanlagd höjd av ca 21 000 m, varjämte det
verkställt 185 reparationer, åtskilliga av
synnerligen märklig beskaffenhet. Sålunda är väl
lekmannen föga benägen att tro, det en kroknad
tegelskorsten till nämnvärd grad låter sig räta,
men bolaget har utfört en hel del sådana
uppdrag. Dessutom förstärkning av skorstenar,
på-murning av sådana som av en eller annan orsak
måst höjas, lagningar efter explosioner, etc,
därvid arbetena ofta försiggå, fastän skorstenen är i
full drift.
Såsom bidragande till bolagets förmåga, i
förevarande hänseende må även anses den av
Rudolphs rrppfunna byggnadsställningen, varav
en bild här återgives (fig. 4).
K. Nn.
JWtWl
J-L/UTJUt
j-unjtnn
Fig. 5. Skorsten enligt
Paratunnsystemet
(Rudolphs patent).
Fig. 6. Skorsten, 70 m hög, 2 m toppdiam.,
uppförd av Skandinav,
skorstensbyggnads ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
