Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 4. Gods- och passagerarfärja Brooklyn—Jersey City. Stora
utrymmen, breda passager, men likväl hög trafikkapacitet.
Foto förf.
nas framkant och relingsräcket, inom vilken
»dimensionering» icke blott edra knän skola hava sitt med
biljetten ordentligt betalda utrymme utan även andra
passagerares trafik skall släppas fram — för att icke
tala om serveringsflickorna med sina brickor? Har ni
inte då och då tvungits att reflektera över
passagerar-disciplinen, exempelvis då ni i god tid, låt säga en
halvtimme innan båten skall gå, kommer för att slå
er ned på en plats för resan, men finner hela
bänksträckan »belagd» med diverse föremål, från resväskor,
överrockar och filtar till paraplyer, käppar, tidningar,
böcker, handskar, tändsticksaskar och vad smått det
nu kan vara — allt betydande att ni ej må understå
er taga plats där? Har ni inte från er inklämda
ståplats någonstädes i närheten observerat, hurusom en
följd av dessa »belagda», monopoliserade utrymmen
förbli oupptagna en lång stund, sedan båten lagt ut, ja
kanske någon timme, tills innehavarna, ett kotteri
herrar och damer, mätta och belåtna, med uppsyn av
egan-derättens oomkullrunkliga faktum, anlända i procession
från matsalen, där de disponerat över en annan grupp
platser? Har ni inte förundrat er över denna
rederiernas hushållning med utrymmet? Har ni inte sökt
föreställa er, vad som kunde inträffa på en sådan
skärgårdsbåt, med däcken eller någotdera av dem
(vanligast det översta) fullastat, så att ingen möjlighet
finnes till förflyttning utan trängsel — vad det skulle bli
för en historia om något hände så att panik uppstode?
Har ni inte reflekterat över allmänhetens automatiska
benägenhet att placera sin stofthydda just i
dörröppningarna? Har ni inte med vederbörlig respekt läst
sådana anslag som t. ex. »Förbud att här placera
resgods» eller »För här placerat resgods erlägges 5
kronor», men på samma gång underdånigst sport Hennes
Maj:t Förnuftet, var i fridens namn resgodset eljest
skall läggas? — om möjligen på de överfyllda hyllorna
eller på kollystaplarna på undre däcket? Har ni inte
smått grubblat över, hur olika ödets lotter kunna falla,
vid anblicken av ett sällskap, upprymt och hjärtans
självtrevligt, som lagt beslag på kafésalongen med dess
»fria utsikt» och med dess mittbord, där det ena
bridgepartiet följer på det andra — under det att
serveringsflickorna inte kunna mottaga beställningar av brist på
utrymme för brickorna? Har ni inte någon gång undrat
över detta utbredande och upptornande av däckshus på
våra »mindre passagerarångare», så att passagerna,
vare sig frilufts- eller inbyggda, klämts ihop till smala
rännor, där man ej kan komma förbi varandra utan
möda och mycket ursäktande? Har ni inte undrat över
om sådant byggnadssätt bör vara tillåtet? Har ni inte
sett dessa klagomål i tidningarna — petitinsändare —
över allmänhetens »oskick» (ett mycket milt ord) på
båtarna, särskilt platsbeläggningen, men därhos också
konstaterat, att anmärkningarna icke förmått leda till
det ringaste resultat? Har ni inte tyckt ibland, att
på varje passagerarångare, synnerligast dem som
under sommaren och mot slutet av veckan bruka vara
fullsatta, bör finnas ett befäl, som vid alla
tilläggsbryggor, men även mellan dessa, kontrollerar ordningen
på däck och i salonger, diskret och gentlemannamässigt
men praktiskt myndigt? Eller tycker ni inte att
kapten eller styrman alltemellanåt borde göra en rond och
se till att allt är som det bör vara till allas belåtenhet,
åtminstone enligt pretentionerna inom samma
biljettprisklass?
Summa summarum: har ni inte börjat
ifrågasätta dessa fartygstypers — »sommarbåtars» —
ändamålsenlighet vid större passagerarfrekvens?
Mycket av det här påpekade skulle säkerligen
kunna rättas till medelst reformer ombord på båtarna,
sådana dessa nu äro, bl. a. genom minskning av högsta
tillåtna passagerarantalet, men faran för slappnande
disciplin och kontroll bleve ändå kvar — även om det
någon säsong kunde förmärkas en uppryckning.
Jämsides med denna väg måste till samma mål,
sjövärdighet i full mening, leda en annan, nämligen ett
rationellt reformerat båtbyggande. De nuvarande typerna
för skärgårds- och kustångare förete nog i allmänhet
för sjömannaögat rätt tilltalande skrov, men
påbyggnaderna förstöra ofta detta intryck — ex. de större
Gustavsbergsbåtarna i Stockholms södra Saltsjö-farled.
Mera utrymme — vilket är agitationsföremålet
för dessa påpekanden ■— bör byggnadstekniskt enligt
vår uppfattning icke sökas genom tillbyggnader i
höjdled utan genom skapande av en ny typ fartyg, särskilt
avsedd för den livligare skärgårdstrafiken, vars
förnämsta kännemärken vore betydlig bredd (2—4 m
större än nuvarande gängse mått), genomgående fria
passager längs med och tvärs för (minst 1 */2 m
mellan mot varandra vettande säten i båtens
längdriktning, resp. mellan sätets kant och relingsräcke), breda
dörröppningar och trappor, undvikande av prång och
skarpa hörn, matsalongers och kaféers förflyttning ned
till undre däck (så att det övre bleve befriat från varje
slag av privilegierade passagerare) — etcetera, etcetera.
Man har låtit förstå, hurusom de trånga
farvattnen i våra skärgårdar tvinga till njugg
dimensionering av båtarna, men häri ligger säkerligen en
överdrift. En hel del router ha icke alls några trånga
passager, och där sådana finnas borde de med måttlig
kostnad kunna vidgas — försåvitt ej leden helt enkelt
kan partiellt flyttas.
Vi tillåta oss alltnog rikta fackmännens
uppmärksamhet på här antydda missförhållanden och i
synnerhet på spörsmålet, huruvida ej en lämpligare typ
passagerarfartyg för de livligast trafikerade farlederna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
