Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Principen för apparatens verkningssätt framgår av
fig. 1. Den triangulära delen till höger är den s. k.
»Termostaten», som består av ett i en ram upplagt,
kraftigt metallrör. Överändan av termostatröret står i
förbindelse med pannans ångrum, nederändan med dess
vattenrum. Genom dess placering med mitten i nivå
med medelvattenståndet blir vid normalt vattenstånd
röret fyllt till hälften med vatten, till hälften med
ånga. Sjunker vattnet i pannan, så sjunker det även i
termostatröret, som alltså fylles till en större del med
varm ånga, jämfört med förut, och därför utvidgar sig.
Härvid påverkas en hävarm, som är förbunden med
apparatens i matarledningen insatta regleringsventil
(nedtill å fig.). Denna öppnar sig mer än förut, och mer
vatten tillföres pannan. Vid vattennivåns höjning i
pannan äger det motsatta förhållandet rum. Det torde
här även vara på sin plats att nämna, att den yttre
temperaturen ej har något som helst inflytande på
apparatens funktion.
Vid konstant belastning blir vattennivån i
termostatröret även konstant och sålunda även
vattenmängden genom Copes’-ventilen konstant likamed den
avgivna ångmängden. Omedelbart vid vattennivåns
förskjutning på grund av ändrad belastning på pannan äger
emellertid en reglering av vattentillförseln rum, men
olika allt efter belastningsförändringens storlek, och
under alla förhållanden så, att de genom de individuella
förhållandena betingade maximi- och minimigränserna
3 och 1 aldrig över- eller underskridas. Härvid gör sig
en mycket intressant detalj hos Copes-utjämnarens
funktion gällande. Stiger t. ex. belastningen plötsligt till
någorlunda omfång, så minskar ej inmatningen endast
relativt utan t. o. m. faktiskt, jämfört med matningen
före belastningsstegringen. Detta beror därpå, att en
större belastningsökning alltid åtföljes av en
tryckminskning. Detta i sin tur medför en höjning av
vattennivån i pannan, beroende på att kombinationen
ångbubblor och vatten är ett sammantryckbart medium,
och denna temporära höjning av vattennivån (alltså
även i termostatröret) har till följd, att
regleringsventilen i matarvattenledningen strypes i motsvarande
grad. Copes-utjämnaren reglerar sålunda vid plötsliga
Fig. 3 a. Före installation
av Copes.
förändringar
matningen så, att den
till storleken blir
temporärt så att
säga omvänd mot
belastningsförändringen. Det är
praktiskt taget ingen
som helst
tidsförskjutning mellan
nivåförändringen i
pannan och
termostatrörets längför-ändring, varför
regleringsventilen påverkas ögonblickligt.
Men som
nivåförändringen vanligen sker
successivt, så blir ventilspindelrörelsen även likadan.
Vid en plötslig belastningsminskning
tillgodogöres det då föreliggande överskottsvärmet i fyren genom
att vattennivån i pannan höjes, och värmet magasineras
i vattnet till kommande behov.
I sina kataloger belyser den amerikanska
tillverkaren av Copes-utjämnaren genom grafiska diagram
från utförda provtagningar, huru effektivt apparaten
tar om hand matningen, och jag tillåter mig
reproducera ett sådant diagram, baserat på hos oss brukliga
enheter (fig. 2). Proven utfördes på en 560 m2 B. &
W.-panna, och alla mätningar kontrollerades på det
noggrannaste. Ångmängden togs från en General Electric
ångmätare och vattenmängden från en venturi mätare
av likaledes amerikanskt fabrikat. Det skulle föra för
långt att här detaljgranska kurvorna, men en allmän
översikt torde vara på sin plats. Man finner då, att
vattentillförseln var jämförelsevis konstant vid
förhållandevis konstanta belastningsperioder. Värme
magasinerades, då belastningen plötsligen sjönk, så långt som
den nya belastningen tillät. Då belastningen frånslogs
kl. 11,32 höjde Copes-utjämnaren automatiskt så
småningom vattennivån till den på förhand bestämda
högsta gränsen, så att 14 minuter därefter (kl. 11,46) detta
magasinerade vatten vid
ångtemperatur var omgående tillgängligt och
utnyttjades. Det är att märka, att
Copes-utjämnaren • ej släppte in en
enda droppe vatten, förrän pannan
uppnått sin fulla effekt. Pannan
kunde, 5 minuter efter det fyren
varit bankad, avgiva mer ånga än
som motsvarade dess normala
kapacitet, och ångtrycket föll därvid ej
ens utan steg till och med betydligt.
Det är givet, att matningen
medelst denna apparat måste bli
synnerligen jämn, och ett exempel
härpå visa de fyra
vattenmätardia-grammen (fig. 3) från en
anläggning om 11 pannor, till att börja
med alla utrustade med vanliga
mekaniska matarvattenregulatorer. Det
första diagrammet härrör därifrån.
Nästa diagram erhölls efter det att
4 av de förstnämnda regulatorerna
utbytts mot Copes-utjämnare. Vid
det tredje diagrammet hade 7 st.
Copes inmonterats och vid det fjärde
Fig. 2. Prov från en Copes-matad. B. & W.-panna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
