Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig: 3 b. 4 Copes-utjämnare
7 andra regulatorer.
Fig. 3 c. 7 Copes-utjämnare
4 andra regulatorer.
Fig. 3 d. 11 Copes-utjämnare.
?
Fig. 3. Vattenmätnrediagram visande matningens utjämnande genom Copes vid en anläggning om 11 pannor.
voro alla pannorna
försedda med Copes’
utjämnare.
En annan fördel med
Copes är den stegrade
[-matarvattentempera-turen,-]
{+matarvattentempera-
turen,+} varav fig. 4 är
ett prov. Det första
temperaturdiagrammet
erhölls vid
handmatning och uppvisar en
medeltemperatur av
178° E eller 65° C,
under det att det andra
erhölls vid
Copes-mat-ning och visar en
medeltemperatur av 210°
F eller 79° C, alltså en
temperaturökning av ca
14° C, motsvarande en bränslebesparing av ca 3 %.
Fig. 5 visar termostatröret med regleringsventil och
fig. 6 en genomskärning av ventilen. Själva
ventilorganen utföras olika, allt efter de individuella
förhållandena, nämligen i 3 olika typer. Fig. 7 är den s. k.
»Standards-ventilen, som giver en vattengenomgång direkt
proportionell mot belastningsvariationerna. Då en
toppbelastning avtager, ökar vattenackumuleringen fortare
vid denna typ än vid de två andra. Observera bågen
upptill, som möjliggör lämplig utjämning vid
lågbelastning. Den i fig. 8 visade s. k. »V»-typen åstadkommer
större nivåförskjutning vid lågbelastning än vid
högbelastning. Den användes även vid överdimensionerade
matarledningar. Den s. k. »Compound»-ventilen enl. fig.
9 avändes för pannor, som ofta ha lätta belastningar,
men som också måste kunna taga stora belastningar.
De individuella pannförhållandena avgöra spårets
(upptill) bredd. Såsom synes av fig. 6 äro alla delar lätt
utbytbara, utan att själva ventilen behöver losstagas från
ledningen. Ventilhusen
utföras av gj.järn,
stålgjutgods eller
gjutmäs-sing och ventildelarna
av brons eller
monel-ende på förhållandena,
metall, ävenledes
bero-De fördelar, man
uppnår genom
Copes-utjämnaren, kunna till
slut karakteriseras som
följer:
Matarvattnet
tillföres pannan och regleras
efter belastningen, så
att ångackumulering
äger rum vid låg
belastning, och den
härvid ackumulerade
ångan uttages vid starkare belastning. Ångpannan kan
härigenom i största möjliga grad utnyttjas såsom en
ångackumulator, varigenom uppnås jämnare
eldningsförhållanden, minskad bränsleåtgång, högre
matarvat-tentemperatur och torrare ånga. Vidare kan man
notera såsom förtjänst minskade underhållskostnader och
ökad säkerhet. Detta sista bekräftas bl. a. därav, att
vid de till ett 20,000-tal uppgående
Copes-anläggnin-garna i drift enl. fabrikens uppgift ej någon enda
ång-pannexplosion förorsakts på grund av bristande
funktion hos Copes-utjämnaren.
I samband med sina belastningsutjämnare
tillverkar den amerikanska fabriken även en pumpregulator
i form av en avbalanserad ventil, insatt i pumpens
ångledning, i ändamål att hålla matarvattnet under ett
konstant tryck över panntrycket. Denna regulator
(fig. 10) påverkas av en differentialkolv i
spindelstångens överände. Över denna kolv verkar
matarlednings-trycket och under densamma panntrycket. Vikten på
Fig 5. Komplett Copes-utjämnare. Höjden mellan termostatröret och regleringsventilen är godtycklig.
Ventilen kan även insättas i en vertikal ledning eller läggas åt sidan.
Fig. 4.
Handmatad. Medelvattentemp.
178° F. = 65° C.
Copes-matad. Medelvattentemp.
210° F. = 79’ C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
