Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
inom den vanliga ramen för dylika överenskommelser.
Anmärkningsvärd är artikel 21, enligt vilken länder,
som icke tillhöra konventionen, men som inom sitt
område hava skydd för den vetenskapliga äganderätten, på
framställd önskan kunna biträda överenskommelsen,
varigenom uppenbarligen man velat intressera länder,
scm ej tillhöra Nationernas förbund.
Ruffini söker sålunda, principiellt stående på de
båda föregående förslagens grund, att i möjligaste mån
förena dessas fördelar och att på en gång uppbygga det
vetenskapliga äganderättsskyddet på internationell
basis, varvid han framkommer med detaljerade, i många
hänseenden beaktansvärda nya förslag.
Professor Ruffinis förslag har utarbetats under
medverkan av juridiska och andra experter. Ett
särskilt intresse erbjuder ett utlåtande av professor John
H. Wigmore vid universitetet i Chicago. Denne
framhåller, att man måste gruppera de vetenskapliga
upptäckterna eller uppfinningarna efter bestämda
grundsatser. Den första gruppen förklarade blott fakta, som
för länge sedan voro bekanta och praktiskt tillämpade,
eller tog sig form av en lag såsom t. ex. Newtons
gravitationslag, som blott förklarade, varför ett fritt föremål
faller och uppställer lagen härför. Men detta faktum
var i och för sig sedan länge känt. Likaså har
mänskligheten använt elden sedan Prometheus, men först
senare har den vetenskapliga förklaringen till
förbränningen framställts. Den andra gruppen bestode av
uppfinningar eller upptäckter, som skapade nya principer
eller fakta med nya verksamhetsmöjligheter för det
mänskliga intellektet såsom t. ex. upptäckten av de
Hertzska vågorna eller av radium. Den första gruppen
vill Wigmore utesluta från skydd. Att riktigt draga
skiljelinjen skulle vara omöjlig utan medhjälp av
patenträttsakkunniga. Man måste intressera dessa för
frågan, innan man förelägger Nationernas förbund ett
så ingripande förslag, på det att icke en blott teoretisk
byggnad skulle komma till stånd. Wigmore fruktar, att
annars sakkunnige inom patenträttens område skulle
ställa sig avböjande och fordrar att följande frågor
först grundligt debatteras med dessa:
1) I vad mån de av Ruffini föreslagna
definitionerna å upptäckter eller uppfinningar vore nödvändiga
för att utvidga de bestående skyddsrätterna;
2) Huruvida andra definitioner bättre skulle leda
till en utvidgning av rättsskyddet;
3) Huruvida en sådan utvidgning av rättsskyddet
i princip godkännes av de anslutna nationernas
sakkunniga.
IV. Internationella byråns i Bern förslag.
Internationella byrån i Bern har åter framkommit
med förslag till vetenskapligt äganderättsskydd,
publicerat i Propriété Industrielt av den 30 sept 1923.
Förslaget skiljer sig i väsentliga hänseenden från de förut
framställda. Byrån anser det icke berättigat, att
upphovsmannen skall erhålla andel i användarens vinst, då
denna vinst i väsentlig mån är beroende på användarens
àffärsskicklighet och industriella yrkesskicklighet samt
därjämte även på hans beredvillighet att taga risker.
Byrån föreslår i stället en särskild skatt, som skulle
läggas på handel och industri. Denna skatt skulle
fördelas på de olika industrigrenarna och föras i särskilda
kassor, som var och en skulle förvaltas av en
kommission, som skulle vara sammansatt av industrimän,
tillhörande resp. industrigren, högre statstjänstemän och
representanter för de vetenskapliga uppfinnarne.
Industrimännen borde vara i majoritet, enär dessa bäst kun-
na överblicka en uppfinnings praktiska nytta. Mot
denna kommissions beslut skulle besvär kunna
framställas endast på grund av överträdelse av föreskrifterna,
formfel eller överskridande av fullmakt. Hos denna
kommission måste uppfinnarne ingiva sina ansökningar
cm ersättning och framlägga hevis för sin prioritet.
Offentliggörande av en uppfinning skulle anses såsom
oeftergivligt. Efter en viss tid t.ex. efter 5 eller 10 år
skulle upphovsmannen kunna begära hos
kommissionen, att den ånyo prövar, om icke på grund av
utvecklingen intill denna tidpunkt en större belöning skulle
kunna tilldelas honom. Men om upphovsmannen tager
patent på utnyttjandet av det av honom gjorda rönet,
skulle han ej erhålla någon belöning under detta patents
livstid. Kunde ett vetenskapligt rön utnyttjas av flera
industrier, så skulle vederbörande kommissioner
överenskomma om storleken och fördelningen av belöningen,
allt efter den betydelse det ifrågavarande rönet kunde
hava för var och en av de ifrågavarande industrierna.
F. Söderlund.
Torkning under högt vakuum.
Med anledning av ing. Alb. af Forselles’ mycket
beaktansvärda uppsats i nr 9 av denna tidskrift må det
tillåtas mig att gora några allmänna reflexioner,
föranledda av den beröring med torkningsproblemet jag fått
på vissa områden.
Att torkning under högt vakuum i storindustriell
drift är vida överlägsen varje annan metod, torde
numera erkännas av verkligt sakkunniga. Det är endast
besynnerligt och anmärkningsvärt att vakuum-metoden
icke tidigare blivit i stor skala prövad vid torkning av
torv. Ty detta ämne synes speciellt lämpat för
vakuumtorkning, som här dessutom synes vara den enda
framkomliga vägen ur ekonomisk synpunkt. Kan det
nöjaktigt förklaras, varför så kolossala summor
nedlagts på andra förädlingsmetoder, som dock haft små
förutsättningar att lyckas, medan den verkliga
kungsvägen till en god teknisk lösning blivit obeaktad?
Utan tvivel kommer vakuum-torkning att få en
mycket stor betydelse på olika områden. Redan för
åtskilliga år sedan hade jag anledning att påpeka
metodens företräden vid torkning av spannmål.
Anläggningar för detta ändamål i stor skala utfördes redan
före kriget av Passburgs maskinfabrik i Berlin och
dennes system torde alljämt vara oöverträffat. Att
sä-destorkningsproblemet i vårt land icke kan lösas på
denna väg, beror på nödvändigheten att utföra torkningen i
liten skala på en massa olika produktionsorter. För
detta ändamål passar icke vakuum-torkare, enär detta
system icke kan med ekonomisk fördel tillämpas i
smådrift.
Emellertid är ett studium av Passburgs
torksystem ägnat att ge goda vinkar vid konstruktionen av
torvtorknings-anläggningar. Det av ing. af Forselles
föreslagna sättet att införa torven, lastad på vagnar, i
stora järncylindrar, synes mig mindre ekonomiskt. Det
kan icke bli någon kontinuerlig process, då luft måste
insläppas så ofta en ny vagn skall införas i cylindern.
Evakueringen av cylindern medför en stor onödig
kraftförlust. Passburgs system medger däremot en fullt
kontinuerlig drift med ständigt bibehållet vakuum i
torkcylindrarna. Massan som skall torkas passerar först
ett litet evakueringsrum, där den luft som medföljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
