Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
massan utpumpas. Detta rum är både vid in- och
utloppet försett med lås, vilka alternativt öppnas, dels
för inmatning av massa, dels för den evakuerade
massans insläppande i torkcylindern. Finnas två sådana
evakueringskammare, växelvis verkande, kan man
kontinuerligt inmata torvmassan direkt från torvmaskin
i vakuum-apparaten.
Även vid utträdet ur apparaten passerar massan ett
dylikt dubbel-lås. I denna sista avdelning kan med
fördel genomföras den behandling som kan erfordras för
att bringa den torkade massan i lämplig kondition för
förvaring, eller transport och försäljning. För att
förhindra den porösa massans uppsugning av fuktighet ur
luften föreslås av herr af Forselles inblandning av
tjäroljor eller andra vattenskyddande, brännbara ämnen.
Detta torde i allmänhet bli mindre ekonomiskt.
Lämpligare torde vara att prässa den torra toiven till
briketter utan tillsats. Operationen bör utföras under vakuum
i sista avdelningen. Då luften är utsugen, erbjuder
torven föga motstånd mot prässning, vilken kan bli så
effektiv att den lösa torven övergår till en trähård
massa. Jag har sett briketter av vitmossa, framställda
på detta sätt, genom torkning och pressning under
vakuum, och kan konstatera att de hade nästan träets
konsistens.
En ytterligare förbättring av processen erbjuder
den av disponenten G. A. Ebbesson uppfunna metoden
att impregnera porösa ämnen med gaser. Uppfinnaren
har i första hand tillämpat metoden vid impregnering
av kiselgurplattor. Såsom tidigare nämnts i denna
tidskrift har ett bolag bildats för exploatering av de stora
kiselgurförekomsterna i norra Skåne enligt Ebbessons
patenterade metoder. En större fabriksanläggning är
under uppförande. Kiselgurplattorna komma att torkas
under starkt vakuum och omedelbart impregneras —
således i princip samma förfarande som ovan
rekommenderats för torvbriketter. Denna impregneringsprocess —
som är utomordentligt billig och effektiv — torde även
lämpa sig för virke. Fördelen av träimpregnering har
också påpekats av Ebbesson, som försöksvis även
lyckats med gasimpregnering av trä till nästan fullständig
okänslighet för vatten och fukt. Kan processen
genomföras ekonomiskt i stordrift (i sammanhang med
vakuum-torkning) torde här öppna sig utsikter till
förädling av svenskt virke efter nya linjer.
Det synes icke otänkbart att det kan visa sig
ekonomiskt fördelaktigt att omedelbart efter sågningen
torka och impregnera allt virke. I detta, huvudsakligen
ekonomiska problem torde impregneringen komma att
spela en viktig roll, då virkets egenskap av
oemottaglighet för fukt bör kunna rekompensera hela kostnaden
för evakueringen och sålunda göra torkningsprocessen
under alla omständigheter ekonomiskt berättigad. Jag
tänker därvid icke endast på framställning av torrt
virke för snickerier, vilket alltid bör vara lönande,
utan på torkning och impregnering av allt slags virke.
Skulle detta förfarande bli allmänt genomfört upphör
tydligen varje anledning att upplägga virket i
brädgårdar för torkning och lagring komme att inskränkas så
mycket som möjligt med hänsyn till skeppning och
tillverkning. Under dessa förhållanden kan man
ifrågasätta, huruvida icke en förflyttning av sågverken dels
till isfria hamnar, dels till platser inne i landet,
varifrån transport till köparen ka-n med fördel
verkställas pr järnväg, vore ekonomiskt fördelaktig. Olika skäl
tala redan för kustsågverkens förflyttning söderut,
bl. a. förmånligare utbyte av avfallet, vid dess
utnyttjande i cellulosa-industrin. Även sågspån borde med
fördel kunna vakuum-torkas och finna en bättre
användning än som bränsle under sågverkens ångpannor.
Fördelarna av jämn avsättning och skeppning året runt
böra uppväga de icke alltför avskräckande kostnaderna
för bogsering av timmerflottarna en längre väg över
havet.
En sågverksrörelse under dessa förutsättningar
skulle givetvis inriktas på omedelbar försäljning av
produkterna. Sannolikt skulle man övergå till försågning
efter order, varigenom man undveke att producera
dimensioner, som voro mindre efterfrågade och således
måste säljas till underpris. Lagring skulle endast
undantagsvis ifrågakomma och virket i regel gå direkt
genom såg och torkhus till konsumenterna.
De möjligheter jag här berört ge någon idé om
vakuumtorkningens stora betydelse för industrin. Den
torde framträda på många områden, exempelvis vid
sulfitlutens tillgodogörande, inom livsmedelsindustrin
etc. Framstegen inom vakuumtekniken äro därför
värda all uppmärksamhet.
Hj. Cassel.
Transport av råtorv från torvmossar.
J. D. Ullgrens system.
För att transportera råtorven från upptagsmossen
till en vid sidan av denna belägen torvförädlingsfabrik
har ingenjör J. D. Ullgren, Stocksund, anordnat ett
system, föremål för sv. patentet nr 56269, enligt vilket
en del gängse svårigheter undgås.
I patentbeskrivningens inledande motivering
påpekas, hurusom man föreslagit att leda råtorven i ett
eller flera öppna diken å mossens yta till en bassäng,
varifrån den sedan pumpas upp till fabriken. Härvid
har torvens rörelse åstadkommits uteslutande medelst
en vattenstråle under högt tryck. Utförandet i
praktiken blir emellertid alltför dyrbart och oekonomiskt,
såvida ej vatten med tillräckligt högt självtryck står
till förfogande i omedelbar närhet av mossen, vilket
dock sällan är fallet. Vidare har det även i praktiken
visat sig omöjligt att spola fram en torvvälling i ett
öppet dike, särskilt om detta har större längd, såvida
icke terrängförhållandena äro sådana, att man kan giva
diket tillräckligt fall. Detta är emellertid endast i
sällsynta undantagsfall möjligt, enär de flesta torvmossar
hava horisontal yta. Att ersätta det öppna diket med
slutna rör, i vilka torvvällingen pressas fram under
tryck, låter sig icke heller göra av kostnadsskäl.
Ullgrens system består nu däri, att råtorvens
rörelse i diket åstadkommes eller underlättas medelst
däri rörliga medbringare. Dessa kunna i praktiken
utföras mycket enkla och billiga, men arbeta ändock
tillförlitligt och taga ringa kraft i anspråk. Anordningen
kan bestå av längs diket eller dikena rörligt
upphängda, kättingar, linor eller dylikt, vilka uppbära med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
