Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken ill. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 15 __STOCKHOLM DEN 9 APRIL 1924
Innehåll. Ind. Nord en: Motorbränslefrågan i Frankrike. — Beyers chitferskrivmaskin. Ref. av K. Nil. — En eifektiv
ackumnlator-elektrisk lyftkran. — Svenska patentombudsföreningen om Patentverkets arbetssätt. (Slutet.) — Kinesiska handelsförhållanden. —
Marknaden för metaller, kemikalier m. m. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: — Patent, oifentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande
av källan förbjudes. — Bedaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Motorbränslefrågan i Frankrike.
Under februari företogo på K. m:ts uppdrag
kommerserådet R. Sohlman, sprängämnesinspektören
G. von Feilitzen och överingenjören G. Magnusson en
studieresa till Frankrike avseende framställning,
lagring, distribution och användning av motorbränsle
(bensin och alkohol av hög koncentration).
Ur den av delegationen nu avgivna redogörelsen
återge vi följande utdrag.
Beträffande förhållandet mellan konsumtionssprit
och industrisprit skiljer man enligt franskt
språkbruk och författning mellan »1’alcool naturel»,
»naturlig alkohol», och »alcool artificiel» eller »industriel»,
industrisprit. Till den förstnämnda kategorin räknas
all sådan alkohol, som erhålles vid destillation av vin,
druvor eller druvrester, äpplen mfl frukter; till den
industriella alkoholen åter höra olika slag av brännvin,
framställda av rotfrukter — betor eller potatis —
spannmål, melass m. m. Framställningen av
industrisprit, särskilt betsprit, som var relativt obetydlig till
framemot mitten av förra århundradet, tog egentlig
fart först till följd av den starka minskning i
vinskördarna, som inträffade under senare hälften av
1800-talet genom de härjningar vissa sjukdomar (oidium,
phylloxera) anställde å vinodlingarna. Den starka
utveckling, som brännvinsbränningen härigenom tog,
medförde en mycket betydande prissänkning, varigenom
även priset å »1’alcool naturel»- nedpressades i
motsvarande grad. Detta allmänna prisfall åstadkom i sin tur
en mycket stark stegring av konsumtionen, .så stark att
den såväl ur sociala som folkhygieniska synpunkter
ansågs verkligt oroande.
Den skärpta konkurrensen från betspritindustrins
sida väckte hos vinodlarna de största bekymmer och
förorsakade en viss motsättning mellan agrar-intressena
i Nord- och Sydfrankrike. Detta förhållande ändrades
emellertid genom kriget. Då stora delar av det område
i Nordfrankrike, där betodlingen huvudsakligen
bedrevs, ockuperades av tyskarna eller ödelades i
samband med krigshändelserna, och då vidare åtskilliga
brännerier och destillationsverk för bet-,
spannmåls-och melassprit förstördes, nedgick produktionen av
industrisprit högst betydligt. Samtidigt stegrades
alkoholbehovet för tillverkningen av krut och sprängämnen
ofantligt.
På grund av dessa omständigheter i förening lades
med stöd av en lag den 30 juni 1916 statsbeslag på all
industriell alkohol. Enligt de i samband härmed
genomförda bestämmelserna -—■ vilka ursprungligen voro
avsedda att gälla intill krigets slut, men sedermera
successivt prolongerats, nu senast till och med den 30
september 1924 — inköper staten av producenterna all
industrisprit och försäljer densamma i odenaturerat el-
ler denaturerat skick, till olika industriella ändamål,
dock ej för direkt förtäring. Inköpspriset bestämmes
av en särskild prisnämnd, försäljningspriset av det
statliga förvaltningsorgan »le Service de 1’alcool», som har
åt sig anförtrott handeln med och denatureringen av
industrisprit. Vid försäljningen tillämpas ett
synnerligen långtgående prisdifferentieringssystem. Så är
prisets höjd beroende på avsättningsändamålets mer eller
mindre behjärtansvärda beskaffenhet ur det allmännas
synpunkt samt huruvida de berörda industrierna m. m.
anses vara ekonomiskt bärkraftiga eller ej. Är
avsättningsändamålet ej särskilt behjärtansvärt eller
industrierna anses bärkraftiga, tillämpas högre pris än eljes.
För att erhålla användning för det uppkomna
överskottet å industrispriten, särskilt betbrännvinet, sökte
man på allt sätt understödja införandet av alkohol till
uppvärmningsändamål och särskilt till motorbränsle. I
sådant syfte tillämpades enligt det förutnämnda
péré-quations-systemet synnerligen låga (i själva verket
förlustbringande) priser för den sprit, som användes för
sagda ändamål. Vidare infördes frihet från den genom
lag av den 25 juni 1920 införda skatten å 20 francs per
100 liter bensin och bensol beträffande sådana
kvantiteter av dessa motorbränslen, vilka enligt de genom
mi-nisteriellt dekret fastställda proportioner blandades
med alkohol. Emellertid syntes dessa åtgärder icke
föranleda tillräcklig användning av alkohol såsom
motorbränsle. Då statens lager av industrisprit dessutom
hotade att växa, samtidigt som behovet av särskilt
stöd för betodlingens återupptagande och främjande i
de nordliga provinserna framträdde, väcktes år 1921
inom parlamentariska kretsar tanken på införandet av
en tvångslagstiftning angående användning av
alkoholen för ifrågavarande ändamål. Det förslag, som
härutinnan först framställdes, gick helt enkelt ut på
åläggande för importörerna av bensin att försätta all
motorbensin med tillsats av 10 % sprit (av 95 % styrka).
Detta förslag måste dock återtagas, då det visade
sig, att den avsedda blandningen ej bildade en
homogen eller i varje fall ej någon stabil lösning utan lätt
skilde sig i tvenne lager, bestående av i huvudsak ren
bensin och ren sprit. Blott genom tillsats av vissa
gemensamma lösningsmedel, s. k. »unisseurs», kunde man
få en homogen lösning; bland dessa lösningsmedel var
bensolen känd såsom särskild lämplig. Men då
Frankrikes egen produktion av bensol är relativt obetydlig samt
fullgörandet av de skadeståndsleveranser från
Tyskland till lågt pris, med vilka man tidigare räknat,
mötte vissa svårigheter och så småningom helt bortföllo,
visade sig icke heller denna väg framkomlig.
Under dessa förhållanden nedlades från olika håll
ett intensivt arbete på att finna en utväg ur de tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
