Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Utsikt över klaffbrons trenne farbanor (järnväg,
gatu-körbana, gångbana). Foto. R. Dahlström.
Fig. 2. Klaffbron vid Danvikstull. (Fig. 2—5 tagna vid Stockh.
Allm. Teknikerförbunds besök hösten 1923.) Foto. R. Dahlström.
bron över den undanstökat, m. m. — detta är en rätt
vacker prestation. Anslaget för arbetena intill 1923 års
slut utgjorde i runt tal 20 miljoner kronor; det hela har
beräknats kräva ca 26 miljoner.
Bland återstående arbeten, som ej påbörjats,
märkes järnvägstunneln under klipphöjden Fåfängan,
genom vilken kajerna utmed Hammarbyleden skola
erhålla järnvägsförbindelse med Stadsgården.
Arbetet ingångsattes i början av år 1917 och tre
år senare vidtog själva muddringen i Hammarbysjöns
gamla botten. Den består av lera på berggrund; leran
av betydande mäktighet men berget dock skjutande upp
på sina ställen i leden, så att rätt stora
sprängningar måst företagas. Sjöns vattenyta låg ca 5 m över
Saltsjöns. Genom torrläggningen har ett vidsträckt
område alldeles inpå Stockholms bebyggda
Söder-stadsdel förvärvats åt kommunikationerna och
företagsamheten i st. f. att förete ett sumpigt träsk, vars stränder
ledo vida mer av fräna odörer och otillgänglighet än
de tjänade idyllen.
Enligt beräkning lär det bli inalles ca 2,2
miljon kbm jordmateria och ca 1/2 milj. kbm berg som för
Hammarbyleden måste upptagas och föras bort till
närmare eller fjärmare platser.
Konstarbetena äro förnämligast den stora
enkel-klaffiga bron vid Danvikstull, den dubbla klaffbron vid
Skanstull och slussbyggnaden nedanför den sistnämnda.
Bron vid Danvikstull har nu redan länge varit i
bruk. Man får en god uppfattning av dess utseende av
fig. 2 och 3. Den är konstruerad för såväl
järnvägs-(Saltsjöbanan) som gatutrafik.
Skanstullsbron kommer att läggas över slussens
östra ände och skall utgöra Götgatans förbindelse och
förlängning ined gamla landsvägen söderut,
Enskede-vägen. Hur långt arbetena på denna bro f. n. hunnit,
framgår av fig. 1, som dock ej visar det färdiga
manövertornet (till vänster utanför bildområdet). På fig.
5 märkes denna detalj under byggnad. Brons bredd
blir ca 15 m.
Slussen vid Skanstull blir Hammarbyledens
kanske vitalaste konstruktionsdetalj. Utan densamma bleve
det helt enkelt ingen »led» alls. Detta arbete är
praktiskt taget fullt färdigt, så att, om intet annat vore,
trafiken kunde taga sin början i morgon dag. Redan vid
den tidpunkt då fotot fig. 4 togs — sistlidna höst —
syntes nästan allt vara klappat och klart.
Slusskammaren är 110 m lång, 17 1/2 m bred och
6 m djup under lågvattenytan (slussen vid Karl
Johans staty är 4 m). Den är beräknad för max. 5 1/2 m
djupgående fartyg om 3 500 tons lastdryghet.
Gatu-bron över densamma behöver icke öppnas så ofta, enär
inemot 70 à 80 procent av fartygen torde kunna passera
fritt under bron, vars höjd över vattenytan är 12 1/2 m.
Slussportarna äro av modärnaste typ, av sekterform.
Vardera är försedd med tre trimtankar, genom vilka
portarna kunna hållas flytande, om så skulle erfordras,
t. ex. i och för reparation. Manövreringen skötes från
ett litet paviljongsliknande hus (synligt till vänster på
fig. 4). Överbyggnadskonstruktionen för klaffbron
utföres av Landskrona mek. verkstad och det elektriska
maskineriet av Luth & Roséns elektr. ab.; slussportarna
m. m. ha levererats av Ab. Götaverken.
Fig. 4. Slussen vid Skanstull med den provisoriska träbron sedd
fr. väster. Foto. V. Karlsson.
Fig. 5. Skanstullsslussen med brofästena för Götgatsbron. Sedd
fr. söder. Slussportarna något öppnade. Foto. V. Karlsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
