Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
undre urborrning, som är större än en viss
centrerings-hylsas 121 yttre diameter. Mellanrummet mellan
ur-borrningen och centreringshylsan utfylles av en fläns
25 försedd med kompletteringsmuff 24.
Centreringshylsan är försedd med en fläns 26, vilken fläns å ena
sidan åstadkommer tätning vid beröringsytan med
gjutformen och å andra sidan fasthåller hylsan i det läge,
som densamma intar vid tallrikens påskruvning på
gjutformen. Om en borr av större dimension skall
behandlas, avlägsnas kompletteringsmuffen och
centre-ringsmuffen ur tallriken, varefter en motsvarande större
centreringshylsa kan insättas i tallriken. Insatshylsor
av olika dimensioner och olika urborrningar kunna även
insättas i gjutformen, för att även i detta fall en och
samma gjutform skall kunna användas för i hög grad
från varandra avvikande verktyg.
För att säkert fasthålla den i skaftet fastgjutna
återstoden av borren eller borrspiralen trots de stora,
vid borrning på dem inverkade krafterna måste en
specialmetall användas för skaftets fastgjutning. En
dylik specialmetall består av en legering av zink med en
serie av andra metaller, genom vilka den vid metallens
användning såsom kompletteringsskaft eftersträvade
egenskapen framkallas. Zinken ingår i legeringen med en
mycket hög procent, nämligen 90 %. Härtill kommer
en metall, som tillhör aluminiumgruppen, en metall,
som tillhör järngruppen, samt koppar. För nedsättning
av smältpunkten har en tillsats av en bly-tennlegering
visat sig vara synnerligen lämplig. Aluminium har till
uppgift att verka såsom oxiderande medel vid
legeringens framställning, speciellt emellertid med avseende på
zinken. Järntillsatsen medför en inverkan i riktning av
större hårdhet. Förutom järn verkar även antimon i
samma riktning. En ringa tillsats av koppar ökar
tunn-flutenheten och förbättrar legeringens struktur.
Samtliga legeringsbeståndsdelar, speciellt
huvudbeståndsdelen zink, äga en hög krympförmåga.
De ovan omnämnda egenskaperna äro av synnerlig
stor betydelse för metallens lämplighet till
kompletteringsskaft. Skaftet utsättes nämligen i hög grad för
tryckpåkänningar, speciellt på det ställe, där
verktygsåterstoden och kompletteringsskaftet axiellt ansluta sig
till varandra. Detta framgår utan vidare om man tager
hänsyn till att borrspindeln förskjutes med högt tryck
gentemot arbetsstycket, speciellt vid större diameter hos
verktyget. Dessutom utsättes emellertid verktyget för
en mycket kraftig torsionspåkänning, och om icke en
utomordentligt fast påkrympning av metallen över
verktyget äger rum, inträffar det i praktiken vid andra
metaller iakttagna lossnandet resp. obrukbarheten. Ett
exempel på sammansättningen av metallen är följande:
90 % zink, 3 % aluminium, 2 % koppar och återstoden
i ungefär lika delar järn, antimon, bly och tenn.
G. W.
Notiskrönika.
Den utbyggda vattenkraften i Sverise. Vid Sv.
vattenkraftföreningens årsmöte meddelade ing. K. Kleman bl. a., att
den modernt utbyggda vattenkraften i Sverige vid 1923 års
början uppgick till omkring 1 325 000 hkr och har under året ökats
med omkring 20 000 hkr. Kraftproduktionen under året har
uppskattats till 2,8 ä 3 miljarder kilowattimmar, vilket är något
mer än under högkonjunkturen närmast efter kriget. Under
byggnad befinna sig kraftverk på sammanlagt 72 000 hkr.
Endast två större kraftverk äro nu under byggnad, nämligen Lilla
Edets vid Göta älv på ca 30 000 hkr och Lanforsens i Dalälven
på 33 600. Lilla Edets beräknas bli färdigt om något år och
Lanforsens omkring år 1927. I Lagan pågå byggnadsarbetena
för Eurene och Flårens reglering.
»Väg- och vattens» omorganisation. K. m:t har fattat
beslut om utredning rörande vissa organisatoriska ändringar
angående såväl den civila väg- och vattenbyggnadsstaten som
den militära väg- och vattenbyggnadskåren.
Principerna för utredningen torde gå ut på att avskaffa
den rådande dualismen på området, upphäva skillnaden mellan
civila och militära tjänstemän och slopa föreskriften att de
högre tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skola
vara officerare.
Komunikationsministern har bemyndigats att för
ändamålet tillkalla sakkunniga, vilka torde komma att utses en av
■ de närmaste dagarna.
Generalpostdirektören till Moskwa. Generalpostdir. a.
J. Juhlin och byråchefen i generalpoststyrelsen G. F. E. Lager
ha av k. m:t bemyndigats att för postala angelägenheter
företaga en resa till Moskva.
Vårfloden. Då det för bl. a. torrläggningsfrågors
bedömande är av vikt att känna det allra högsta förekommande
vattenståndet särskilt å lågt liggande, ofta för översvämningar utsatta
områden, så uppmanar Sv. Skogsvårdsföreningen
intresserade jordägare och andra att, för den händelse vårflödet blir
ovanligt högt, utmärka högsta vattenytan genom pålar som
nedslås i vattenlinjen eller genom märken i träd, bryggor, hus etc.
Uppgift om sådant märke torde insändas till Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, Sthlm 2, varvid även avsändarens
namn, titel och fullständiga adress tydligt angivas. I den mån
så kan ske kommer anstalten att låta avväga dessa
högvattenmärken.
Sveriges Industriförbunds ordinarie stämma ägde rum
den 10 april i Stockholm uti Grand hotells stora sal. Som
ordförande fungerade vice häradsh. E. Wehtje.
Vid efter stämman hållet konstituerande
styrelsesammanträde återvaldes till ordförande vice häradsh. E. Wehtje
och till vice ordf. kommerserådet G. Dillner.
Postbilerna ha avprovat bensinspriten.
Generalpoststyrelsen meddelar i skrivelse till kommerskollegium, att styrelsen
20—24 mars med mycket gott resultat på postbilerna fortsatt
proven med motorbränsle, bestående av en blandning av 80 proc.
bensin och 20 proc. absolut alkohol. Proven ha företagits utan
att någon förändring eller omjustering av motorerna ägt rum.
Ab. Westfelts signaler. Det av ing. A. Westfelt uppfunna
automatiska signalsystemet för korsningar mellan järnväg och
landsväg har nu hunnit provas i praktiken. Trots vinterns
rikedom på köld och snö har anläggningen på Valåsenbanan
fungerat utan någon anmärkning. Man anser sig därför färdig att
söka exploatera uppfinningen, och intresserade äro nu i färd
med att bilda bolag, som antagligen får namnet Ab.
West-felts signaler och som startas för att anläggningar fortast
möjligt skola komma till utförande. Bolaget torde få ett kapital
av 150 000 kr och stiftare äro landsh. L. Reuterskiöld, disp.
H. Th. Holm, Bofors, prof. K. Ljungberg, civiling. I. Södersten
och ing. A. Westfelt. Patenthandlingarna äro klara —
meddelar S. M. T. ■— och underhandlingar redan i gång om
uppfinningens exploaterande även i utlandet. En betydelsefull
förbättring har för övrigt gjorts i signalsystemet, innebärande, att
den på loket monterade slagskenan liksom bygeln för den
elektriska utlösningen bortfalla, så att vilket lok som helst, utan
extra montering, verkar automatiskt och lika tillförlitligt pä
systemet.
Utbyte av officiellt tryck med Ryssland. At
socialstyrelsen har uppdragits att träda i förbindelse med vederbörande
myndigheter i Ryssland för utbyte av officiellt tryck i sociala
frågor, såsom redan förut sker beträffande andra länder.
Onkel Sam prövar sin industriella krigsberedskap.
Nyligen anställdes ett intressant prov för att utröna hur Förenta
staternas industriella mobiliseringsapparat fungerade. På
morgonen utsändes från Washington order till 125 av de
fabriker, som i händelse av krig ha militära kontrakt att fullgöra,
att avbryta den vanliga driften och genast igångsätta arbetet
på dessa kontrakt. Fore kl. 12 hade rapport ingått från 75
av dessa fabriker att arbetet på krigskontrakten igångsatts.
Vid en dagen efter hållen konferens mellan representanter för
krigsdepartementet och vederbörande industriföretag
diskuterades de gjorda erfarenheterna och i september kommer en
mera omfattande försöksmobilisering att äga rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
