Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
SaJ/TT/ak
Chamolte
Schematisk bild av
förzink-ningsbehållaren.
Genom en
förzinkningsme-tod, för vilken redogöres i
Ståhl und Eisen, har man
lyckats åstadkomma ett
zink-överdrag på plåt, vilket blott
består av ett lager av ren
zink. Plåten kan därför lätt
böjas, ratan att zinken
springer av, och dessutom vinner
man en besparing i
zinkåtgången.
Metoden grundar sig
därpå, att jämet blott under en
mycket kort tid kommer i
beröring med zinken. Man
använder härför en särskilt
inrättad behållare (se fig.).
Ben är helt och hållet fylld med mjukbly och blott på
en del av blyets yta finnes ett några centimeter tjockt
zinkskikt. Övre delen av den av järn bestående
behållaren är fodrad med chamott, så att zinkskiktet ej
kommer i beröring med behållarens järn. En särskilt
fluss-låda är därjämte anordnad, så att den nedgår i
blybadet. Denna låda är även utfodrad med chamott.
För-zinkningen utföres så att man inför den renbetsade
plåten genom salmiakflussen i flusslådan i blybadet,
skjuter den under flusslådan och därpå drar ut den
genom zinkskiktet. Betsningen försiggår på vanligt
sätt i varm svavelsyra.
Flusslådan bör vara så smal som möjligt för att
minska beröringsytan mellan salmiaken och zinken.
Till blybadet bör användas mjukbly. Sådant bly, som
användes till förblying får ej användas, ty dess
anti-monhait skulle övergå i zinken och göra denna så
spröd, att det ej vore möjligt att böja plåten. Zinken
bör vara råzink och ej »remetted»-zink. Såsom bekant
är vid den rådande arbetstemperaturen zink i ringa
grad (ungefär 6 %) löslig i bly, under det att blyets
löslighet i zink är mycket mindre. I alla fall blir
därigenom skiktet något blyhaltigt. Förzinkningens
utseende lider härav, i det att kristallerna bliva stora och
matta. Genom tillsats av 1—2 % aluminium erhåller
ytan mindre kristaller och bättre glans. Dessutom
renar aluminium zinken från oxider och hindrar
hård-zinkbildning. Då vidare bildandet av ämnen, som
genom utsägring kunna skada badets viskositet,
fördröjes, blir badet mycket lättflytande och ger mycket
tunna zinköverdrag. En ringa hårdzinkbildning uppstår
emellertid, vilken härrör dels från de järnverktyg, som
användas, dels från järnet i själva plåten. Zinken måste
därför efter längre användning tömmas och ersättas
med ny. Den använda zinken kan begagnas till
förzinkning av husgerådsartiklar m. m.
Fk.
Hur en stad flyttas — vertikalt.
I dagspressen dryftas som bekant för närvarande
förslaget att flytta Stockholms gamla rådhus.
I samband därmed kan det kanske vara av
intresse att se, hur man flyttar en stad, eller åtminstone
en stadsdel. Det försämrar ju inte saken, att
förflyttningen sker i vertikal led i stället för, som vanligare är
fallet, i horisontell led.
Staden Seattle, Washington, är belägen på en
av naturen mycket backig terräng. Men, när det pit-
Fig. 1. Höjning av en stadsdel i Seattle.
toreska kommer i konflikt med det nyttiga, pläga i
Amerika de förstnämnda intressena få maka åt sig.
Det var också ur amerikansk synpunkt helt naturligt,
att man snart nog skulle vidtaga åtgärder för att få
stadsgrunden tillplattad. Arbetet utfördes omkring år
1908. Man gick därvid tillväga på följande onekligen
rätt ogenerade sätt.
De stadsdelar, som befunno sig uppe på backarna,
kunde tyvärr icke räddas, utan revos. Men i en mängd
kvarter, som voro belägna i dälderna, skruvades husen
med domkrafter i höjden och stöttades under på ett
primitivt sätt med träpålar. Samtidigt tillverkades lösa
gator av trä, vilka höjdes i samma takt som
byggnaderna. På detta sätt skruvade man upp hela stadsdelar till
en höjd av 10 à 15 m, eller, närmare bestämt, till den
blivande markytans nivå. Till och med spårvägsbädden
skruvades på ett ställe upp åtskilliga meter.
Sedan riktade man mot sandkullarna ovanför
kraftiga vattenstrålar, som ryckte med sig jord och grus.
Sörjan leddes i trärännor ned i dälderna, där de fasta
ämnena fingo avsätta sig, därvid fyllande utrymmena
mellan pålverken under hus och gator, så att fast mark
så småningom bildades under den färdiga stadsdelen.
Och under allt detta fortgick livet ganska normalt
i de ifrågavarande kvarteren. Ingen behövde flytta ur
sitt rum, och ingen affär behövde stängas.
Entreprenören var en svensk med det i U. S. A.
välkända namnet Eriksson.
G. R.
Fig. 2. Annat kvarter i Seattle under höjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
