Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Transport-flygplan för det brittiska imperiet. I
England ämnar man enligt luftministeriets planer börja
byggandet av den första serien stora aeroplan för
transporter inom imperiet med en beräknad
flyghastighet av 150 km, meddelar G. H. T:s
Londonkorrespondent (H). Dessa långdistanskolosser med en Rolls
Royce-motor framtill och andra motoraggregat vid
sidorna, beräknas kunna med full last tillryggalägga 330 sv.
mil utan landning, vilket betyder, att de kunna flyga
från England till Australien utan nedstigning annat än
på brittiskt territorium. Tre typer skola byggas. Den
ena är konstruerad för kusttrafik, försedd med elektriskt
ljus och nya navigationsinstrument. Den är närmast
avsedd för postflygning dygnet om. Vid större städer
komma postsäckar att nedkastas rfied tillhjälp av fallskärm.
En annan typ blir de stora godstransportmaskinerna,
och en tredje typ luxuösa passageraremaskiner med
sovplatser och restauration.
En mekanisk radiomodell.
För någon tid sedan publicerade prof. C. F.
Jen-kin i The Electrician (vol. 89 sid. 266) en mekanisk
modell, åskådliggörande svängningarna i en avstämd
elektrisk svängningskrets, sådan som användes inom
radion. Modellen återgives i vidstående schematiska
figur, som till vänster (fig. 1) visar en elektrisk
svängningskrets med självinduktionsspolar L och
kapaciteten K och till höger (fig. 2) den mekaniska model-
P
Antenn
7) Trissa
Fig. 2:
len, i vilken självinduktionerna representeras av massor
(tyngder), kapaciteterna av bladfjädrar och
strömkretsen av trådar. En större självinduktion representeras
av en större massa, en större kapacitet av en längre
fjäder. Elektricitetsmängd (coulomb) motsvaras av
trådens längd, strömstyrka av trådens hastighet och
spänningar (volttal) av krafter. Spänningen vid en
kondensator representeras av skillnaden i spänning hos
tråden över och under fjädern.
Om en långsamt varierande elektromotorisk kraft
anbringas i strömkretsen, går strömmen endast genom
spolen. Detta motsvaras av att man långsamt rör den
vänstra fjädern upp och ned. I detta fall rör sig till
höger endast vikten, fjädern är i vila.
Anbringas en mycket högfrekvent ström, flyter
denna endast genom kondensatorn -—- till höger är
massan nästan stilla, endast fjädern rör sig.
Reduceras frekvensen tills resonans uppstår,
behöver man endast obetydligt röra fjädern till vänster för
att en våldsam svängning skall inträda till högerström
men flyter icke fram, då den har en avstämd krets i
sin väg.
Perioden hos svängningarna kan beräknas efter
formeln
där L, L1 representera självinduktioner eller massor,
K, K1 kapaciteten eller avvikningar hos fjädern för en
kraftenhet, v = 2a: m ..
-y, dar 1 ar tiden tor en svängning.
Ekvationen är kvadratisk med avseende på p. Det
finns därför två naturliga svängningsperioder. Vid den
ena röra sig fjädrarna samtidigt upp och ned, vid den
andra rör sig den ena upp när den andra går ned.
Hgt.
Ventil vid vattenledningskranar.
A. L. Björn, Torshälla, och F. E. Söderberg,
Stockholm, hava nyligen under nr 56 561 uttagit patent i
Sverige på en av dem konstruerad avstängningsventil vid
vattenledningskranar. Det nya i konstruktionen består
i huvudsak däri, att den ventilen uppbärande hylsan,
vid sin mot tappkranen vända ände, är försedd med två
eller flera snett inåtböjda, skovelliknande flikar, som vid
tappkranens uttagande påverkas av vattnet på sådant
sätt, att detta strävar att giva hylsan en
vridningsrörelse. Härigenom underlättas hylsans lossande vid
tappkranens utskruvande, så att ventilen därvid med
säkerhet stänges och sålunda åstadkommer den önskade
av-stängningen.
Av nedanstående figurer visar fig. 1 en
vattenledningskran med en ventil, och fig. 2 och 3 visa i större
skala själva ventilen, 1 betecknar själva tappkranen,
som i och för sig är av vanlig konstruktion och varmed
man kan reglera avtappningen av vatten ur ledningen 2.
Denna slutar i ett vinkelstycke 3, vari är inskruvad en
särskild nippel 4, som upptager den automatiska
av-stängningsventilen och i vars yttre, något vidare del
tappkranen är inskruvad. Ventilen består av en platta
5, som medelst tvenne armar 6 är fast förbunden med
hylsan 7, vilken är förskjutbart styrd i nippelns inre,
smalare del, som med sin inre ände bildar ventilsäte
för plattan. Så länge tappkranen är inskruvad i
nip-peln, håller den ventilen i den i fig. 1 visade, öppna
ställningen, och vattnet kan då, när kranen öppnas,
passera förbi ventilen i den av pilen angivna riktningen.
För att kranen med säkerhet må hålla ventilen i den
visade öppna ställningen är hylsan vid sin mot kranen
vända yttre ände försedd med tre utåtböjda flikar 8, mot
vilka den i nippeln inskruvade kranen a-nligger, så att
flikarna därigenom hållas tryckta mot avsatsen mellan
nippelns vidare och smalare del.
5
S 7 6
När tappkranen skruvas ut ur nippeln 4, t. ex. i
och för ompackning eller annan reparation, stänges
ventilen genast, i det att vattnet genom sitt tryck på
plattan förskjuter denna mot dess säte, varvid hylsan
förskjutes i nippeln. För att underlätta hylsans lossande ur
det i fig. 1 visade läget är hylsan vid sin mot kranen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
