- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
217

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN



Uppfinnarnes svårigheter i
Amerika.

Sedan gammalt anses ju Amerikas Förenta
Stater såsom det land framför alla andra, i vilket en
uppfinnare har de bästa utsikterna att föra fram en
uppfinning. Teknikens utveckling under senare tid synes
emellertid hava i viss mån upprest svårigheter för
uppfinnarna att döma av en artikel i Commerce Reports i
början av innevarande år. Häri fästes
uppmärksamheten vid det faktum, att en tendens förefinnes hos
amerikanska uppfinnare att i allt större utsträckning begiva
sig till England med uppfinningar, som de önska få
utexperimenterade och utarbetade till kommersiell eller
praktisk form. Många av dessa uppslag hava icke förts
fram i Förenta Staterna innan de lancerats i England,
och följaktligen hava ofta ledande amerikanska firmor
icke fått uppmärksamheten riktad på dem.

Artikelförfattaren, mr Butler, fortsätter:

Så många förslag, som äro värda att
uppmärksammas, framkomma i Förenta Staterna, att det ander
nuvarande förhållandet knappast -synes vara möjligt för
personer i förläggareställning att beakta dem alla.

En viss ny motortyp var föremål för ett mycket
obetydligt intresse från amerikanska fabrikanters &ida,
tills uppfinnaren återvände från en framgångsrik resa
till Europa, där han hade träffat avtal med ledande
firmor. Därefter var det honom möjligt att få sälja
rätten för Amerika till åtskilliga välkända industriföretag.
Under de sista fem månaderna säger sig författaren
hava. sett ett flertal liknande exempel på att
amerikanska produkter av uppfinnareverksamhet kommit fram i
England; t. ex. en ullrengöringsmaskin av amerikanskt
ursprung, som med gynnsamt resultat framförts i
York-shires distrikt, samt en telefonspecialitet, på vilken
engelska postverket allvarligt reflekterat. Ingendera av
dessa uppfinningar hade samtidigt blivit allmänt
demonstrerad för eller meddelats amerikanska köpare.

Engelsmännen äro i allmänhet ett konservativt folk.
men det är stundom möjligt att finna en verkstad eller
ett ritkontor, i vilket en eller ett par experter äro
villiga att offra månader, ja t. o. m. år, för utarbetande av
ett nytt uppslag och detta för en jämförelsevis mycket
ringa kostnad. Det finnes proportionsvis många flera
hantverkare i England än i Förenta Staterna. Ett
förhållande, som i amerikanernas ögon utgör ett tecken på
engelsk efterblivenhet, visar sig sålunda såsom en
fördel för detta slag av halvt laboratorieartat
experimenterande, utarbetande och provande av nya idéer.

Ovan skisserade situation visar att Förenta
Staterna är i den lyckliga belägenheten att äga vad man
skulle kunna kalla ett överskott på uppfinnargeni; och
utarbetandet av nya konstruktioner är naturligtvis
betydelsefullt och fördelaktigt för amerikansk industri, även
om arbetet på sina tidigare stadier är förlagt utomlands.

Författaren slutar med att framställa den frågan:
Skulle det ej vara önskvärt att vid sidan av vår
massproduktion och specialisering underlätta ett
preliminärt experimenterande med uppfinningar under bredare,
lättare tillgängliga och jämförelsevis billiga former,
så att landet må draga full fördel av dess medborgares
undersökningar och arbeten på detta område?

(Enl. Patent and Trade Mar]c Review). Gz.

Saltproduktionsförsökea på västkusten. Prof.
O. Pettersson har till kommerskollegium avgivit
redogörelse för den av honom under 1923 vid försöksverket å
Snäckebacka bedrivna framställningen av salt med
biprodukter av havsvatten genom fri avdunstning. Bl. a.
ha anstalter vidtagits för att å Göteborgsutställningen
göra metoden bekant i industriella kretsar. Vidare har
under året gjorts allt för produktion av salt i så stor
skala som det nuvarande verkets dimensioner medgiva.
De oväntade, ytterst ogynnsamma
väderleksförhålla-nde-na under våren och sommaren förhindrade emellertid
avdunstningen till den grad, att prof. Pettersson, sedan
flera försöksserier avbrutits av inträffade regnperioder,
fann det lämpligare att koncentrera arbetena på
experiment med framställning av biprodukterna och deras
förarbetning. Dessa arbeten utfördes dels å Bornö stations
laboratorium av prof. Pettersson med biträde av dr
Geiger från "VVien och dels under hösten av dr Franki
vid universitetslaboratoriet i Wien.

Elektrisk upptining av frusna
ledningsrör.

Enligt verkmästare Lindahls system.

Frampå sommaren och under hösten är
installationernas tid, avseende ej minst vinterförhållandena. Vi
tillåta oss därför ur tidskriften Brandskydd återge
följande meddelande, som torde vara synnerligen förtjänt
att beaktas.

De hittills använda sätten för upptining av
frusna vattenledningsrör med användande av blåslampor,
fotogénkök o. dyl. hava ur brandsäkerhetssynpunkt
lämnat mycket övrigt att önska. Många äro de
eldsvådor, som orsakats av dylika upptiningsarbeten, vilket
framgår bl. a. därav, att brandförsäkringsgivarna
årligen genom annonser i tidningarna fästa
försäkringstagares uppmärksamhet på de risker, som äro förbundna
med dylik uppvärmning av i mer eller mindre
eldfängda byggnadsmaterial inlagda ledningsrör. Ett ur
eld-faresynpunkt idealiskt medel att tina upp frusna
ledningsrör erbjuder den elektriska strömmen, om
densamma på ett riktigt sätt föres fram genom de frusna rören.

Genom en uppfinning av verkmästare A. Lindahl,
Hässleholm, har det blivit möjligt att från vanliga
elektriska servisledningar uttaga den för uppvärmningen
av rören erforderliga elektriska energin.

Där den tillgängliga elektriska strömmen utgöres
av växelström, användes en enfastransformator för en
effekt av ca 2 kw och med en sekundärspänning av ca
20 w i tomgång. Denna transformators sekundäruttag
anslutas medelst klämmor av lämplig form och medelst
ledningar av tillräcklig grovlek och längd till
ändpunkterna av den rördel, som skall upptinas. Omstående
figur anger schematiskt apparatens anordning.

Förloppet under upptiningen är följande:

Transformatorns sekundärkrets slutes genom
rörledningssträngen, vars elektriska ledningsmotstånd är
förhållandevis litet. Den genom röret framflytande
elektriska strömmens styrka blir därför stor, och denna
ström uppvärmer ledningsröret. Hela den inkopplade
rörsträckan uppvärmes samtidigt och tämligen
likformigt, varför den inuti röret befintliga isen snart bör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free