Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
ningsgrad. Om å andra sidan anläggningen
överdimensioneras med tanke på verkningsgraden, kommer i detta
fall anläggningskostnaden att ökas motsvarande och
därmed även ränta och amortering. Det gäller alltså att
finna den storlek på anläggningen, vid vilken
ekonomin, såväl med hänsyn till verkningsgrad som ränta
och amortering blir ett maximum.
En vid användandet av lågvärdiga kol mycket
viktig faktor är förbränningsluftens förvärmning.
Hitintills har visserligen -— speciellt vid halvgasugnar
och gasgeneratorer —- luften i en del fall förvärmts
genom att densamma tillåtits passera mellan valv, som
upphettats genom strålning från fyren eller av
avgående rökgaser, men vid vanliga ångpanneeldstäder har i
allmänhet icke någon speciell uppvärmning av luften
ägt rum. Genom den av överingenjör Ljungström
uppfunna rörliga luftförvärmaren har emellertid saken
kommit i ett annat läge. Medelst densamma kan luften
bibringas en temperatur av 250 grader och mera och
ex. vid en i Norrköping utförd anläggning har
verkningsgraden hos en 298 kvm Steinmüllerpanna höjts
från 69,6 till 83,2 %. Härvid är ändock att märka
att vid det prov då verkningsgraden erhölls lika med
69,6 %, rökgaserna fingo passera en
gjutjärnsekonomi-ser där de blevo i tillfällle att avgiva en del av sitt
värme.
Ett missförhållande, -som rätt ofta kommer till
synes, i synnerhet vid mindre anläggningar, är att
rökgaserna från pannan tillåtas avgå direkt till skorstenen
ehuru det i många fall skulle löna sig att inbygga
ekonomiser för sänkande av rökgastemperaturen.
Förutom att kolförbrukningen sjunker vid användandet av
varmt matarvatten, kommer även pannans livslängd
att ökas. I de flesta fall påverkas nämligen
pannplåten synnerligen ogynnsamt av det inmatade vattnet
om detta har för låg temperatur.
Vid ekonomiserns dimensionering får dennas
eldyta icke tagas större än att rökgastemperaturen efter
densamma är tillräcklig för skorstensdraget, om
naturligt drag skall användas. I en del fall kan det dock
vara lämpligt att ersätta skorstensdraget med en fläkt,
som suger gaserna från pannan och pressar ut dem
genom skorstenen. Härigenom kunna givetvis gasernas
temperatur sänkas avsevärt till förmån för
bränsleekonomin.
Ännu en möjlighet för tillvaratagande av värmet
i rökgaserna har på senare tid vunnit beaktande,
nämligen möjligheten att medelst desamma nedbringa
fuktighetshalten hos fuktigt bränsle. Detta är givetvis av
en mycket stor betydelse, speciellt vid sågverk,
trämassefabriker o. dyl. Den besparing som härvid kan göras
blir högst avsevärd och åskådliggöres’ bäst med ett
exempel. Om vi antaga bark med 50 % fuktighet,
vilket icke är en överdriven siffra, exempelvis då det
gäller bark från trumbarkmaskiner, samt ett
värmevärde hos barken av 1 900 ve., så åtgår för avdunstning
av fuktigheten 637 0,5 = 318,5 ve. Detta utgör,
räknat på bränslets totala värmevärde
Kan nu denna fuktighet eller en del därav borttagas
före eldningsprocessen, så kan tydligen en hel del vinnas.
Med detta sakförhållande för ögonen hava även en del
konstruktörer utarbetat förslag till bark- och
vedtork-ningsapparater i form av torn, ugnar etc.
De vid en ångpanneanläggning uppstående
ofrånkomliga förlusterna äro:
1) på grund av kvarvarande oförbrända delar i
aska och slagg, i rökgaserna och i avlagrat sot,
2) på grund av värmeförlust i rökgaserna,
3) på grund av värmeförlust genom ledning och
strålning.
Av diagram 1 framgår huru dessa förluster
fördela sig vid en ångpanneanläggning av icke allt för
modern och effektiv konstruktion.
Förlusten genom oförbrända beståndsdelar i
rökgaserna kan ofta minskas genom rätt enkla medel,
såsom tillförande av sekundärluft antingen genom
upptagna slitsar i murverket eller många gånger helt
enkelt genom eldstadsluckan.
I och för tillvaratagande av de oförbrända
delarna i aska och slagg ha en del apparater konstruerats
och bygga dessa på i huvudsak tvenne olika principer.
Enligt den ena nedlägges den från pannanläggningen
kommande askan och slaggen i behållare med en
blandning av lera och vatten av lämplig specifik vikt. 1
denna blandning sjunker askan och slaggen såsom
varande tyngre under det att den lättare koksen flyter upp
och kan tillvaratagas för att sedermera åter brännas.
Enligt den andra principen frånskiljas medelst
magnetisk separator ask- och slaggkornen. Dessa innehålla
nämligen mestadels något järn. Givetvis fordra dylika
anordningar en relativt stor bränsleförbrukning för att
en anskaffning skall löna sig.
Om vi övergå till den andra gruppen av förlustei
nämligen värmeförlust i rökgaserna, har förut
redogjorts för huru desamma kunna minskas genom
nedsättande av rökgasernas temperatur till lägsta möjliga
genom inbyggandet av särskilda anordningar härför.
Desamma måste emellertid även minskas genom eldning
med minsta möjliga luftöverskott, något som
emellertid fordrar gasanalysapparater för att fullt effektivt
kunna genomföras. Av diagram 2 framgår huru
värmeförlusten varierar, dels vid olika temperaturer på de
avgående gaserna och dels vid olika kolsyrehalt.
Se vi nu på den tredje gruppen, nämligen förluster
genom ledning och strålning, kunna även dessa i många
fall nedbringas. Av stor vikt är att grunden lägges så
att icke fukt kan tränga upp till pannmurningen och
rökkanalerna. Härigenom nedsättes nämligen
temperaturen i avsevärd grad till men för verkningsgraden.
Vidare skola alla murningar utföras till erforderlig
tjocklek, och om flera pannor uppställas bredvid
varandra, hopb37ggas de helst två eller flera i och för
minskande av strålningsförlusterna. Önskvärt ur denna
synpunkt är givetvis att så många pannor som möjligt
hopbyggas, men detta låter sig med hänsyn till
sotningen icke göra vid t. ex. vattenrörpannor då nämligen
sotningen vid dessa oftast sker från sidan. För den
händelse en panna behöver uppställas intill en
yttervägg, måste mellan denna och pannmurningen
tillräckligt isoleringsrum sparas. För övrigt måste givetvis
alla delar av pannan som bliva blottade såsom gavlar,
dom, stutsar osv isoleras med isoleringsmassa eller
dylikt. Med avseende på murverket är det även av stor
vikt att detsamma underhålles, något som ofta syndas
emot i det att detta tillåtes spricka och bränna ur, utan
tillräckligt ofta återkommande reparationer.
Till driftkontrollen vid en ångpanneanläggning hör
icke endast, såsom förr ofta antagits, ett blott och bart
övervakande av att tillräckligt mycket ånga levereras
från densamma, att reparationer och besiktningar
verkställas, utan hit hör även ett övervakande av att
eldningen bedrives på mest rationella sätt. I ångcentralen
kan nämligen genom eldarpersonalens oförstånd eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
