Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
godtycke avsevärda förluster göras, och av denna
anledning måste driftsledningen ha sådana
kontrollmöjligheter i sin hand att allt slöseri genast upptäckes och kan
beivras och rättas. För att möjliggöra ett
överblickande av driften böra dagliga rapporter ingivas, av vilka
framgår, huru mycket kol som förbränts pr timme och
panna, huru mycket vatten som matats in samt helst
även huru mycket ånga som passerar huvudledningen.
Allt detta förutsätter givetvis att kontinuerlig
kolmätning samt mätning av matarvatten och ånga äger rum
med tillförlitliga instrument. Ur dessa uppgifter
uträknas avdunstningen pr kg kol för de olika pannorna,
och jämföras dessa siffror sedan såväl sinsemellan som
med den analys på kolet som erhållits. För att vidare
direkt kunna konstatera huru eldningen skötts,
användas automatiskt registrerande gasanalysapparater.
Dessa äro ovärderliga redskap för att dels visa eldaren, huru
han skall reglera eldningen, och dels visa driftschefen,
om eldningen har skötts ekonomiskt eller ej. Att
föredraga äro sådana apparater där såväl halten av kolsyra
som halten av oförbrända gaser analyseras och
registreras kontinuerligt. Härigenom kan nämligen eldningen
ske med största möjliga kolsyreprocent för minskande
av värmeförlusterna, men utan överskridande av den
kolsyreprocent vid vilken oförbrända gaser uppträda, eller
m. a. o. eldningen kan regleras så att den högsta
eldningsverkningsgraden erhålles.
För att verkligen kunna göra besparingar i
värmecentralen gäller det emellertid icke blott att utöva
kontroll utan även att använda denna rätt och vägleda
och undervisa personalen hur eldningen skall skötas.
Viel en del större företag användas för skötseln av
ångpannorna examinerade maskinister. Visserligen kommer
härigenom lönekontot att ökas men på grund av den
större omdömesförmåga och skicklighet, som från
dylik eldarpersonals sida gör sig gällande, kommer
denna ökning att mer än väl uppvägas av den minskade
kolförbrukningen och omsorgsfullare skötseln.
Ångans överföring.
Av helt naturliga skäl önskar man att ångans
överföring från ångcentralen till förbrukningsstället
skall försiggå så förlustfritt som möjligt. De förluster
vi här ha att göra med äro av två olika slag, dels
av-kylningsförluster genom ledning och strålning, dels
tryckförluster genom friktion eller strypning. Dessa
förluster verka emellertid på motsatt sätt. Minskas
nämligen den ena, kommer den andra att ökas och
tvärtom. Om man således till förekommande av
tryckfall ökar rördimensionerna, kommer rörets yta och
därmed värmeförlusten att ökas. Vid rörberäkningar är
det emellertid i allmänhet fördelaktigast att bestämma
huru stor tryckförlusten får bli — ofta giver denna
sig självt — och beräkna rördimensionen därefter.
Emellertid måste hänsyn även tagas till att hastigheten
icke blir onormalt storj vilket i synnerhet gäller för
mättad eller fuktig ånga, vid vilken man i allmänhet
icke bör överskrida en hastighet av 25 m/sek. Till
förhindrande av eller för att i mesta möjliga mån
nedbringa värmeförlusterna utföras rörledningarna med
isolering. Vid bestämmandet av tjockleken hos
isoleringsskiktet kunna två synpunkter anläggas. För erhållande
av hög isoleringsverkan bör isoleringen utföras
möjligast tjock, men å andra sidan kommer en för tjock
isolering att dels bliva onödigt dyr, varigenom den
gjorda värmebesparingen kanske helt utjämnas av
isoleringskostnaderna, dels kommer belastningen på rören
att ökas genom isoleringens vikt, vilket föranleder att
rörens uppläggning fördyras genom det ökade antalet
stöd eller upphängningspunkten För att klarlägga hur
isoleringens tjocklek verkar på värmeavledningen hava
försök gjorts, och av diagram 3 framgår huru
temperaturfallet inom isoleringsmassan var vid en del olika
försök.
Härav framgår att vid ungefär 50 mm:s tjocklek
på isoleringen, temperaturen börjar att icke längre
minskas så hastigt. Överskrides denna tjocklek nämnvärt
blir icke värmebesparingen större än att den ungefär
motsvarar isoleringskostnaderna.
Det gäller emellertid icke blott att isolera själva
röret utan även flänsförbindningar, ventiler o. dyl. och
för att påvisa nödvändigheten härav kan anföras att
en kvm bar fläns motsvarar ungefär 1 kvm bart rör, och
en ventil ungefär 1 sträckmeter bart rör.
(Forts.)
Bron över Lilla Bält.
Olika förslag även för landsvägstrafikens överförande.
Genom en lag av den 29 mars har ministern för
allmänna arbeten bemyndigats att för statsbanornas
räkning låta uppföra en dubbelspårig högbro över Lilla
Bält samt att genomföra de på grund härav
nödvändiga förändringarna av järnvägslinjerna i Jylland och
på Fyen. För ändamålet blir det också nödvändigt att
bygga en ny station vid Fredericia.
Bropelarna skola utbyggas så, att de utan
företagande av större undervattensarbeten kunna tjäna som
pelare för en blivande landsvägsbro.
Kostnaderna för förändringarna beräknas till 38
milj. kr, därav 15 milj. för själva bron.
Enligt det förslag, som förelades folktinget, skulle
enligt tidningen »Ingeniören» bron utföras i sju spann,
det mellersta med en spännvidd av 222 m och de övriga,
från mitten räknat, med 153, 133 och 73 m spännvidd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
