- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
226

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226 ,

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

Brons hela längcl skulle således bliva 940 m. Brons
höjd över vattenytan skulle bliva 33 m, varigenom
omkring 96 av den nuvarande sjötrafiken kan
obehindrat passera under bron.

De förändringar i järnvägslinjer, som bliva en följd
av brons anläggande, äro: omläggning av
infartslinjerna till den nyanlagda stationen vid Fredericia,
anläggande av en ny järnvägslinje från Fredericia till
brofästet, över bron och därifrån till Middelfart,
omläggande av infarten till Middelfart från Nyborg,
nedläggande av linjen Strib—Middelfart, Strib station
och ångfärjelinjen Strib—Fredericia.

Den nämnda siffran, 38 milj. kr, anses ej vara den
utgift, med vilken man bör räkna för förräntningen.
Från de nedlagda bandelarna beräknas frigöras
materialier till ett värde av 3,1 milj. kr, varigenom den
verkliga utgiften beräknas till 34,9 milj. kr. Härtill
kommer, att, om bron ej bygges, man måste nedlägga
omkring 10 milj. kr på utvidgningar och förändringar
vid Strib och Fredericia. Om detta belopp fråndrages,
skulle återstå 24,9 milj. kr såsom det belopp, som borde
förräntas. För detta ändamål har man skillnaden,
cirka 2,4 milj. kr, mellan årliga utgiften för färjedrift
och för broförbindelsens underhåll och drift. I
förhållande till nämnda summa av 24,9 milj. kr
innebär dessa 2,4 milj. omkr. 10 %, som kan beräknas
använt till att förränta och amortera
byggnadskostna-derna. Förändringen anses således vara en ekonomisk
fördelaktig åtgärd.

Spörsmålet om bro över Lilla Bält har med stort
intresse diskuterats i pressen och annorstädes under de
sista åren. Detta intresse har berott icke blott därpå,
att det var fråga om ett ovanligt ingenjörsarbete, som
medförde fördelar för järnvägsdriften, utan också
därför, att det råder en allmän önskan, att bron måtte
anordnas så, att man med densamma skulle kunna
överföra landsvägsfordon och särskilt automobiler.

Huru detta spörsmål skall lösas, synes ännu ej
vara avgjort. Flera förslag hava emellertid varit under
övervägande.

Ett förslag går ut på att utdraga brons
tvärbjälkar, så att man å ömse sidor om järnvägsspåren skapar
en konsol för landsvägsfordon, en för vardera
farrikt-ningen. Merutgiften härför inberäknat vägarbeten och
förstärkning av brons överbyggnad beräknas till 5,9
milj. kr.

Ett annat förslag går ut på, att vägbanan skulle
föras upp på brons överdel, så att den kom omkr. 41
m över vattnets yta. Merutgifter härför beräknas
uppgå till 6,6 milj. kr.

Vidare vore det möjligt att göra bron bredare och
anbringa körbanan vid sidan av järnvägen.
Merutgiften härför inberäknat vägarbete m. m. har beräknats till
6,5 milj. kr.

En särskild vägbro slutligen vid sidan om
järnvägsbron beräknas kosta 10 milj. kr.

Alla dessa förslag tarva ju, som av det sagda
framgår, stora kapitalutlägg, vilka man anser sig icke
kunna få på ett tillfredsställande sätt förräntade genom
de broavgifter, som man möjligen skulle kunna
upptaga. För att möjliggöra överförandet av fordon utan
alltför stora kapitalutlägg har man därför framställt
det förslaget att under brobanan anordna två
häng-färjor, bestående vardera av en motorvagn och en
släpvagn. En dylik färja är tänkt att vara 11 meter lång
och skulle således därmed kunna samtidigt överföras
2 à 3 automobiler. Tillkopplas en släpvagn, skulle an-

talet överförda fordon fördubblas. Härmed skulle man
på en tid av omkr. 5 minuter kunna överföra
landsvägs-fordon från Jylland till Fyen eller omvänt. Kostnaden
för dylika anordningar beräknas till allenast 1,8 milj.
kr, vilket kapitalutlägg torde kunna bliva på ett
tillfredsställande sätt förräntat.

(Enl. Järnbanebladet.)

Tvålpulver av flytande fetter och oljor.

De flytande, särskilt torkande oljorna och tran
hava hittills icke använts för framställning av
tvålpulver, enär de giva mjuka och icke hållbara tvålar, till
vilka mycket soda måste tillsättas för att de överhuvud
taget skola bliva torra och kunna malas. Det har nu
befunnits, att natrontvålar av de flytande oljorna, tran
och dylikt lätt kunna överföras till malbar form och
bliva hållbara, om de starkt koncentreras. Detta beror
framför allt därpå, att vid koncentrationen kemiska
omlagringar äga rum. Så t. ex. sjunka jodtalen, så att
alltså en förändring av de omättade fettsyrorna
inträder, som gynnsamt inverkar på tvålarnas hållbarhet.

De Nordiske fabriker, De-No-Fa, A/S, Kristiania,
har i Sverige under nr 56913 uttagit patent på en av
■T. Lund och H. Hansamann uppfunnen metod för
framställning av högprocentig tvål- resp. såppulver av
flytande fetter och oljor, som består däri, att de först på
vanligt sätt framställda tvålarna (såporna) starkt
koncentreras. Detta kan icke ske i öppna kärl, enär
tvålarna härvid vidbrännas och förstöras. Det har emellertid
visat sig, att koncentrationen lätt kan utföras under
tryck i autoklav genom försiktig avdestillering av
vatten. Man arbetar härvid på det sättet, att de på
lämpligt sätt framställda tvålarna (såporna) underkastas
långvarig koncentration i autoklav under tryck med
eller utan tillsats av alkali vid ungefär 180—200° C
under avdestillering av vatten. Vid tvålar av orena
oljor verka dessa temperaturer så till vida gynnsamt som
även färgande och luktande kroppar då lättare
avdestillera eller förstöras, och likaså försiggå vid behandling
av omättade oljor kemiska omlagringar vid den höga
koncentrationen hos tvålen. Efter processens
avslutande kan man antingen finfördela massan till pulver
eller sedan massan uttagits och fått kallna, mala
densamma till pulver. Man erhåller genom denna enkla
process av dåliga råmaterial ett högprocentigt, ljust och
luktfritt ’tvålpulver av mycket hög tvättförmåga.

G. W.

Vad är patent?

Denna fråga besvaras, med avseende på några speciella
fall, i senaste numret av Sv. Papperstidning på följande
sätt av dr Arthur St. Klein, Berlin-Dahlem.

Teoretisk: ett patent är det lagliga skyddet för en
ny uppfinning.

Praktiskt: I »Svensk pappers-tidning» sid. 220 nr
11/1924 omnämnes, att svenska patentverket meddelat
patent nr 54 649 »sätt att återvinna svavelsyrlighet och
värme vid avgasning av cellulosakokare» samt nr
55 326 »sätt att avgasa sulfitkokare». I »Zellstoff und
Papier» nr 2 och till och med tidigare har jag påvisat, att
ing. Birger Pedersen i Forshaga för fem år sedan visat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free